facebooktwittermail

Analysen är ett hån

Jordbruksverkets rapport om kostnaden för svensk djurskyddslag slår oss med häpnad. Sällan har en rapport släppts med sämre timing. I skenet av denna skrift blir Jordbruksverkets paroll "vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle" ett hån för oss som kämpar med våra grisföretags överlevnad.

Ett bra djurskydd är viktigt. Därför är kostnaden för det djurskydd svenska grisföretag levererar värt ersättning. Sveriges Grisföretagare har räknat fram en kostnad för lagen på 2,70 kr/kg griskött jämfört med EU-snittet.
Som svar på detta presenterar Jordbruksverket en bedömning på 1,40 kronor per kilo utan att redovisa kalkyler. I rapporten sägs det om djurskyddslagen att "det går inte, med ledning av de kunskaper som finns i dag, påstå att nackdelarna är större än fördelarna eller vice versa".

Påståendet saknar grund. Kostnaderna som Jordbruksverket under åren bidragit till att lägga på grisföretagarna är otvetydigt anledningen till den minskade produktionen. I stället för att acceptera att det är omöjlig att bära väsentligt högre kostnader i en gemensam marknad går Jordbrukverket i försvarsställning utan fakta i argumentationen.

Rapporten bygger enbart på statistik. I den ignoreras underhålls- och arbetskostnader. Dessa kostnader är kopplade till djurskyddslagstiftningens krav på ytor, hela golv och strö.

Verket anser dessutom att ränteberäkningar inte är nödvändigt då vi lantbrukare inte är vana vid förräntning.
Jordbruksverket publicerade 2010 en rapport om byggnadskostnader i Sverige, Danmark och Finland. Där uppgick kostnadsskillnaderna på byggnader, med 20 års avskrivning och 5 procents ränta, till 2,15 kronor per kilo. Nu påstår samma myndighet att djurskyddslagskostnaden är högst 1,40 kronor per kilo. Samordning och konsekvens verkar vara en bristvara på verket.

Jordbruksverket lyfter frågan: beror tillbakagången på höga kostnader för svenska djurskyddsregler eller är det andra faktorer som spelar större roll?
Verket svarar självt: "Det är troligt att andra faktorer än djurskyddskraven är viktiga för att förklara den låga lönsamheten inom grisproduktionen".

Som andra orsaker nämns företagarfrågor. Underförstått, svenska grisföretagare är mindre drivna än sina kollegor utomlands eller till exempel mjölkföretagare.
Oförskämt, en myndighetsrapport ska vara fri från personligt tyckande.

I sin åsikt om djurskyddslagens merintäkter så är troligen Jordbruksverket ensamt om att ha kommit till den slutsatsen. Med knappt 3 miljoner grisar kvar kan Jordbruksverket slå sig för bröstet för de vet något som övriga EU med sina 350 miljoner grisar inte begripit. Så pass opp!
Jordbruksverket riskerar att bli nerringt av danskar och tyskar som vill veta hur man bygger enligt svensk djurskyddslag.

För att återställa vårt förtroende för myndigheten finns bara en sak att göra. Arkivera rapporten där den hör hemma. I papperskorgen!

Annika Bergman
ordförande
Per Karlsson
vice ordförande
Sveriges Grisföretagare