Allvarlig brist på nya bekämpningsmedel

Väder och vind rår ingen över, och det var länge sedan det fanns ett skördeskadeskydd att förlita sig på.

Ogräs, skadedjur och svampar hör till riskbilden. Det finns många strategier för att möta angrepp, förebyggande och när väl angreppet är ett faktum. Ett av redskapen är de kemiska växtskyddsmedlen.

Till skillnad från många andra områden inom lantbruket går utvecklingen där inte framåt utan bakåt. Det är brist på lämpliga bekämpningsmedel, något som även konkurrensutredningen fann vara en svensk konkurrensnackdel.

Jordbruksverket har gjort en genomgång av brister och risker inom olika grödor, och det visar sig att på många områden lever den svenska växtodlingen farligt. Det registreras inte nya bekämpningsmedel för att ersätta dem som fasas ut. Nya metoder tas inte fram i tid utan osäkerheten i odlingen och risken för bakslag ökar.

Särskilt utsatta är smala grödor med specifika problem. Dit hör till exempel jordgubbar och sallad som lever vidare i Sverige tack vare tillfälliga dispenser.

Men även i stråsäd och andra stora grödor finns problem. För att bekämpa insekter, finns i dag i många grödor bara en preparatgrupp, pyretroider, att tillgå. Det ökar risken för resistens och har ibland en begränsad effekt. Det tidigare godkända Pirimor var ett komplement som nu saknas.

Spektrum av medel mot svamp i stråsäd smalnar också, och ersättare låter vänta på sig. Även där ökar riskerna för allvarliga bakslag och resistens.

För till exempel bladlöss i ärter eller flygsot i korn bygger bekämpningen helt på dispenser. Ett angrepp kommer fort men en dispens går långsamt. Det skapar en onödig osäkerhet.

Det är lovvärt att försöka begränsa användningen av kemiska bekämpningsmedel, men ofta ingår de i en helhet, en strategi med många delar.

Det är ingen mening att en odling slås ut, och att vi importerar till exempel jordgubbar från länder med mycket större användning av bekämpningsmedel.

En av de uppenbara flaskhalsarna är Kemikalieinspektionens långsamma handläggning av ansökningar om registrering. Problemet har funnits länge och har kritiserats hårt av Justitiekanslern.

Extra resurser har inte hjälpt och många önskar en helt ny lösning på myndighetsutövningen.

Förutom de akuta problemen med långsam hantering av godkännanden lider jordbruket i Sverige av att vara en så liten marknad att växtskyddsföretagen inte tycker det är värt att lägga pengar på en registrering.

Det vore en fördel om man i stället betraktade norra EU som en region för registrering. Annars är risken stor att de svenska växtodlarna hamnar i bakvatten.

Skörden handlas på en världsmarknad, därför är det viktigt att vi också har världsmarknadens möjligheter.