Martin Gustafsson

Södra Skogsplantors pluggplusett-planta. Hybrid mellan täckrot och barrot.

1696333101252.jpeg

<h3>Framtidens skog</h3>Detta är den tredje delen i ATL:s nya serie om skogsförädling.

Sverige är ett gran- och tall-land. Även om mängden levererade gran- och tallplantor sjönk förra året finns det inga tecken på att dominansen kommer att avta. Förra året levererades 229 miljoner tallplantor respektive 176 miljoner granplantor enligt statistisk från Skogsstyrelsen. Det står för 96 procent av alla skogsplantor som levererades under 2022.&nbsp;Men insektsangrepp, viltskador och klimatförändringar har gjort att det i dag finns mer att fundera över när det kommer till att välja rätt trädslag. Grunden är att ståndortsanpassa, det vill säga välja rätt trädslag efter markens egenskaper. Bördiga och friska marker passar gran medan magra och torra marker är tallmark. Att sätta tall på för bördiga marker eller gran på för svaga ger inte ett bra framtida resultat. Även om det finns forskning som visar att tallen kan konkurrera med granen också på höga boniteter är det också fastslaget att angreppen av törskate drabbar tallföryngringar på granmarker hårdare samtidigt som kvaliteten riskerar att bli sämre.&nbsp;Störst huvudbry för skogsägaren är kanske de så kallade mellanmarkerna. Där är blandbestånd av gran och tall ett alternativ.&nbsp;Intresset för andra barrsorter har också ökat under de senaste åren. Förra årets levererades till exempel 4,8 miljoner lärkplantor vilket var en ökning med 29 procent jämfört med året innan. Även intresset för douglasgranen har ökat.&nbsp;

<h3>Plantsorter</h3>Täckrot:&nbsp;Täckrot är den plantsort det säljs mest av. Den finns i olika storlekar och planteras med planteringsrör och betraktas som den enklaste plantsorten att plantera.&nbsp;Ju bördigare mark och konkurrerande växtlighet desto större planta behövs. Täckroten klarar sig bättre vid torka jämfört med de andra sorterna då den är uppvattnad från plantskolan och också kommer med en torvklump med näring.&nbsp;Pluggplusettplanta eller teplusplanta:&nbsp;Det är en täckrotsplanta som har fått växa vidare på friland och kombinerar därmed barrotsplantans storlek med täckrotsplantans finrötter som gör att den kan etablera sig snabbare på hygget.&nbsp;Skillnad mellan en pluggplussettplanta och en teplusplanta är med vilken teknik de har satts på friland. Den förstnämnda sätts i ett hål som har borrats medan den andra sätts i fåror som plöjts.&nbsp;Sätts med planteringsborr och kräver därmed mer arbete jämfört med täckroten. Det är också viktigt att kontrollera att rötterna inte är för långa vilket innebär en risk för att de kan dubbelvikas vid planteringen. I så fall kan plantan inte ta upp näring eller vatten och dör. Är några rotdelar för långa beskärs de bäst med yxa eller kniv.&nbsp;Barrot:&nbsp;Stor planta som planteras med borr eller hacka. Används främst vid stödplantering eller marker som inte är markberedda. Rötterna är bara och därför är det extra viktigt att plantorna hanteras och förvaras så att de inte torkar ut. I och med att rötterna är stora och kraftiga kan det vara svårt att plantera barrot på för steniga och hårda marker.&nbsp;

<h3>Trädslag barr</h3>Gran och tall:&nbsp;Skogsindustrin och byggbranschen är idag inriktad mot gran och tall och avsättning kommer alltid att finnas.&nbsp;Förädlingen har också kommit relativt långt. Granplantor från tredje omgången av fröplantager finns idag till försäljningen vilket innebär en ökad tillväxt på omkring 25 procent jämfört med oförädlat material.&nbsp;Lärk:&nbsp;Sedan 2020 har leveransen av lärk ökat med 79 procent enligt Skogsstyrelsen. Både hybridlärk och den sibiriska lärken sätts på goda och medelgoda marker. Hybridlärken, som räknas som ett främmande trädslag, är lämplig upp till Mälardalen och därefter är den sibiriska lärken att föredra. Lärken växer i paritet med gran men den har slutavverkats tidigare. Lärken har större andel kärnved än tallen och kan därmed stå emot väta bra.&nbsp;Douglasgran:&nbsp;Intresset för douglasgranen ökar. Räknas också som ett främmande trädslag. Certifierade skogsägare får inte ha mer än fem procent främmande trädslag på sin skogsmark. Den är väldigt frostkänslig och vid plantering är skärm därför att föredra. Då den klarar torrare marker är den ett intressant alternativ på lite svagare granmarker. Växer fort och ger bra virkeskvalitet.&nbsp;Contortatall:&nbsp;Försäljningen av contorta har minskat under de senaste åren, under 2022 levererades 3,3 miljoner plantor, en minskning med 34 procent från året innan. Contortan är vanlig i södra Norrland som ett snabbväxande alternativ till tallen. Contortan kan växa tätt och grenrensar sig inte som tallen och trädslaget har fått dåligt rykte för att contortaskogar anses svåra att gå och passera igenom för både djur och människa.&nbsp;Klassas som ett främmande trädslag och får heller inte planteras i hela Sverige. Råvaran används till sågade trävaror och massaved.&nbsp;

<h3>Läs tidigare delar i Framtidens skog</h3>Del 1: <a href="https://www.atl.nu/klimatanpassade-plantor-allt-viktigare-i-framtiden">Här förädlas plantorna för framtidens klimat</a>Del 2: <a href="https://www.atl.nu/nytt-vaxthus-for-bjork-ger-skogen-fler-trad-att-sta-pa">Nytt växthus för björk ger skogen fler träd att stå på</a>Del 3: <a href="https://www.atl.nu/allt-viktigare-valja-ratt-tradslag">Allt viktigare välja rätt trädslag</a>Del 4: <a href="https://www.atl.nu/sa-valjer-du-ratt-lovplanta">Så väljer du rätt lövplanta</a>

Förr var valet lätt, gran eller tall.&nbsp;Men med fler torkperioder och stora angrepp av granbarkborren tvingas skogsägaren i dag tänka över sitt trädslagsval mer grundligt.

Med fler torkperioder och stora angrepp av granbarkborren tvingas skogsägaren i dag tänka över sitt val av trädslag mer grundligt.