Priset på mjölkterminerna har fortsatt ner och prisfallet får nu, med vanlig eftersläpning, genomslag i avräkningspriserna hos mejerierna.
Sommarens regn i Tyskland och Frankrike har gjort att potatispriset har fortsatt att falla. Det ligger nu på hälften av vårens prisnivå.
Vete
Matifvetet fann en botten förra veckan strax över det tekniska stödet vid 175 euro per ton. Två viktiga prisdrivande faktorer balanserar mot varandra.
Å ena sidan har vi regnen i Europa, som gör foder av kvarnvetet. Å andra sidan har vi indikationerna om en väsentligt större skörd i Ryssland än vad exempelvis USDA estimerade så sent som den 11 juli.
Skörden av höstvete och höstkorn har kommit igång i Sverige. Enligt vad vi har hört är det stora skördar av god kvalitet, som man kunnat vänta sig av det goda väder som Sverige, och resten av Europa, haft.
De senaste veckornas ihållande regn över Frankrike och Tyskland har gett stöd för priset. I början av veckan fick vi rapporter om liggsäd i Tyskland.
I torsdags nåddes vi av larmrapporter om att praktiskt taget inget av det vete som skördats i Frankrike hittills klarar Hagberg > 180 (som anses vara Senalias absolut lägsta krav för kvarnvete, men där man kan notera att det normalt anses vara ett krav på minst 220 generellt i Frankrike).
Oroväckande falltal
Valfrance-kooperativets lantbrukare strax norr om Paris hade den 23 juli skördat 24 procent av höstetet. Detta problem är nytt för veckan som gick och framgick inte alls av måndagens MARS Bulletin (Crop Monitoring in Europe) från EU-kommissionen.
Dels var avkastningen norr om Paris lägre än väntat, men mest oroväckande var alltså att inget av proverna hade falltal över 180. Senalia, Matifs leveranspunkt, accepterar inget vete med falltal under 180.
Hagberg-gränserna enligt Synacomex (Syndicat National du Commerce d'Exportation des Céréales) är 200 för Egypten, 240 för Algeriet, 230 för Marocko, 300 för Libyen och 230 för Iran. Som jämförelse kan nämnas att svenska Lantmännen har 250 som bas och 200 som minimum för kvarnvete.
Rapporter saknas
Ett ganska stort område i Frankrike, med Paris i mitten, har fått dubbelt till fyra gånger så mycket nederbörd de senaste två veckorna som normalt. Larmrapporterna kommer hittills från Picardie, som står för 10 procent av Frankrikes väntade produktion om 38,5 mt enligt USDA.
Det saknas dock än så länge rapporter, som vi har sett från Centre, strax söder om Paris, som står för 16 procent av Frankrikes produktion (Centre nummer ett, följt av Picardie som näst störst).
Enligt nederbördskartan ser dock Centre ut att ha fått lika mycket regn som Picardie. Det är än så länge svårt att få grepp om omfattningen av problemen. Foderkvalitet handlas nu 30-40 euro under Matif. Och då ska vi veta att Matif-vetet har så lågt falltal att få andra skulle kalla det för ett kvarnvete.
Samma som i fjol
Frankrike exporterade 19.1 mt (52 procent) av skörden 2013/14 enligt France Agri Mer, såsom kvarnvete. En stor del av den exportpotentialen riskerar nu att gå om intet 2014/15. Värt att notera är att GASC i den senaste tendern, inte fick något erbjudande alls från Frankrike.
Det kom också rapporter om att det kallare väder som drog in över södra Tyskland fick vetet att gro där också.
Men det finns också en bearish story för vete. USDA estimerade i sin senaste WASDE-rapport från den 11 juli Rysslands skörd till 53 mt.
Det estimatet kom de fram till genom en areal på 23,75 mHa och en hektarskörd på 2,23 t/Ha. Det är samma avkastning som förra året.
Överträffar prognosen
Tidiga skörderapporter indikerar dock en hektarskörd som är 23 procent högre än förra året. 1.,23 x 2,23 ger 2,74 t/Ha. 2,74 ton x 23,75 mHa ger en skörd på 65 mt. Givet oförändrad konsumtion i Ryssland, ger detta en exportpotential på 12 mt mer än vad USDA räknat med, alltså 31,5 mt istället för USDA:s estimat på 19,50 mt.
Ukrainas skörd av vete till 21 mt med en export på 9 mt enligt USDA, verkar stämma överens med tidiga skörderesultat.
Stora importländer, som Egypten, kan alltså behöva förlita sig på ryskt, rumänskt och ukrainskt vete, då Frankrike lär prioritera Algeriet som exportdestination. I veckan köpte GASC 235,000 ton vete från Ryssland, Ukraina och Rumänien för 5 dollar mindre än vid förra rundan.
Hjärnspöke
Nyheterna präglas av väpnade konflikter och krig. Krig har dock en obetydlig inverkan på matpriser, så länge det för ett land inte handlar om ett inbördeskrig, enligt artikeln Wars, foodcosts and countervailing policies: A panel data approach i Food Policy (2010) av Hamid Ali och Eric Lin.
Under våren handlades vetepriset upp i samband med oron för Rysslands ockupation och annektering av Krim. Detta visade sig vara en irrationell uppgång och ett bra säljtillfälle avseende vete.
Ali och Lin har visat att detta inte är ett undantag. En del experter hetsar nu upp sig över krisen i Ryssland/Ukraina av rädsla för högre spannmålspris, men detta är alltså allt som oftast ett hjärnspöke. Om det blir en prisuppgång av den anledningen är det ett säljtillfälle.
Går emot varandra
Stocks & Plantings-rapporten från USDA den 30 juni innehöll en blandning av positivt och negativt. Lagren i juni på 590 mbu var 8 mbu lägre än marknadens förväntningar. Samtidigt var vårsådd areal på 12,71 mA 850 000 acres större än förväntat.
Andelen av USA:s höstvete i good/excellent condition stannade på 31 procent good/excellent. Skörden av höstvetet i USA är till 75 procent avklarad, vilket är helt i normal takt.
FAO/AMIS publicerade sin Market Monitor den 3 juli och USDA sin WASDE den 11 juli. Båda justerade upp produktionsestimaten för 2014/15. Justeringarna gick dock lite mot varandra.
USDA justerade upp produktionen i USA (efter högre vårsådd areal i Plantings-rapporten den 30 juni), medan FAO justerade ner sitt estimat för USA.
Båda höjde dock estimaten för EU. Brasiliens skörd höjdes också. Kaoset i Argentina gör att Brasilien inte kan förlita sig på import därifrån, vilket odlare har insett med ökad odling som följd. USDA höjde produktionen på global basis med 3,5 mt och FAO/AMIS med 4 mt från juni.
Konkurs närmar sig
Argentina, som går till val nästa år, kommer tämligen säkert att gå i konkurs den här veckan. En domstol i New York har dömt landet att betala 100 procent på de obligationer som man ställde in betalningarna på i början av 00-talet.
Argentina kan inte betala och kommer därför att gå i "default". Detta tänder de cross-default-klausuler som finns i andra krediter, vilket innebär att dessa förfaller till betalning, vilket Argentina inte heller har pengar till.
Alltså kommer Argentina av allt att döma att stå på öronen i veckan som kommer, med en politisk storm som följd.
Utgående lager höjdes inte lika mycket som produktionen. Ett lägre pris ökar konsumtionen, främst i Kina och i EU, enligt FAO. Medan USDA rapporterar högre utgående lager, anser FAO att lagren faktiskt blir lägre, än vad man trodde i juni.
Mycket av det som är positivt har slagit in och priset har fallit. Jag tror att risk/reward är på uppsidan.
Majs
Majspriset har rasat kraftigt de tre senaste månaderna. USDA:s Outlook Forum i februari hade trots allt rätt i sin prognos.
Stocks & Plantings-rapporten från USDA den 30 juni visade lager som var större än förväntat. Sådd areal var 4,9 mA större än vad lantbrukarna hade planerat så enligt mars-rapporten. Sådd areal var 6 mA större än förra året.
Crop condition för majs är ligger på 76 procent i good/excellent, vilket är den högsta nivån för den här tiden på sommaren sedan 1994.
FAO/AMIS justerade upp global produktion med 13 mt till 1001 mt, medan USDA justerade ner den marginellt till 980,96 mt, huvudsakligen i USA. Skörden i Kina justerades upp.
Konsumtionen av majs i EU, som har varit rätt hög i år, väntas sjunka nästa år. Det är anledningen till att utgående lager ökar så mycket på global basis, både enligt FAO/AMIS och USDA.
Vädret ett orosmoment
Efter de senaste dagarnas rapporter om falltal under 180 på vetet i Frankrike och påståenden som till och med säger att det inte finns något kvarnvete alls i Europa, är det rimligt att tro att konsumtionen av majs i EU har potential att bli ännu lägre än vad de här rapporterna från början av juli förutspådde.
Väderleksprognosen för Ukraina och Ryssland, som pekar på väldigt torrt väder, är dock ett orosmoment. De värsta farhågorna vad gäller lägre pris, från Outlook Forum i februari, har besannats.
Crop condition är extremt bra och det driver på prisfallet. Kommer det att dröja 20 år till nästa gång de här så här bra? Det mest prissänkande har hänt, tror jag, och priset har fallit mycket. Det gör att jag tror att risk/reward är på uppsidan i priset på majs också.
Sojabönor
Stocks & Plantings-rapporten från USDA den 30 juni var en chock för marknaden. Lagren i juni var högre än marknaden hade väntat sig och sådd areal var 3,3 mA högre än vad som var planerat i Prospective Platings-rapporten i mars. Sådd areal är 6 mA större än för ett år sedan. Priset föll kraftigt.
Priset på sojamjöl föll efter rapporten från över 400 dollar. Vi noterade att ett pris på över 400 dollar inte verkade "facilitera" handel och i den marknaden var det inte konstigt med att prisfallet blev så kraftigt. Priset föll ner till den tekniska stödnivån 340 dollar. Det är möjligt att den nivån kommer att hålla, trots allt.
Sojaoljan, som hela tiden har varit mycket svagare än mjölet, har återtagit sin stadigt fallande trend. 38 är nu ett tak för prisfluktuationerna.
Crop condition för sojabönor på 73 procent i good/excellent-kategorierna innebär att sojabönorna är i sin bästa form sedan 1994.
Inte läge vara kort
WASDE-rapporten från den 11 juli tog fasta på den högre arealen i USA och justerade upp produktionen med 4,5 mt för 2014/15. Det, och en del högre produktion bland mindre producenter, leder till drygt 4,5 mt högre global produktion jämfört med estimatet från juni.
Konsumtionen av sojabönor väntas öka, bland annat i Brasilien, Argentina och Kina, skriver FAO. Trots detta väntar sig USDA att den högre produktionen leder till högre utgående lager. Eftersom produktionsökningen väntas äga rum i USA, innebär det att lagerökningen noteras främst i USA. Man kunde också ha tänkt sig att den ökar även hos andra stora exportörer, exempelvis i Brasilien, men där justerar USDA ner utgående lager.
Jag tror att risk/reward kan tala för att man inte längre bör vara kort. Men det finns ändå ett överhäng på oljeväxtsidan, som inte finns på samma sätt på spannmålsidan, så något mindre risk/reward som talar för uppsida i priset.
Raps
Novemberkontraktet på Matif fick troligtvis bottenkänning på 300 euro per ton, som priset som hastigast rörde vid innan en kraftig rekyl satte in.
Det är dock sällan man ser att en så kraftig trend nedåt vänds i en kraftig rörelse uppåt. Det mest troliga är att marknaden lugnar ner sig och konsoliderar sig på ett pris mellan 300 och 330 euro.
Potatis
Priset på potatis har fortsatt att falla den senaste månaden. I början av året låg priset på 15 euro per deciton och nu är det nere på 7,40.
Mjölk
Priset på smörterminerna på Eurex har återigen vänt ner efter en kort rekyl uppåt. Även terminerna på SMP har vänt ner den senaste tiden, efter en period av viss stabilitet.
Investmentbanken Goldman Sachs förutspådde i en rapport från den 11 juni att global produktion av mjölk kommer att överträffa efterfrågan med åtminstone 2 miljarder liter per år fram till 2018. Bakom ligger ökad produktion i Nya Zeeland, Europa och i USA, enligt analysen.
Terminspriserna ligger mycket lägre än de gjorde på försommaren. Exempelvis handlas terminen för december 2014 ligger strax under 3,70 kronor per kilo mjölkråvara basis SMP och smör, medan samma terminspris i början på juni låg på 3,85 kronor per kilo.