Ulf Aronsson

article_1668066400332.jpeg

large_1668066400332.jpeg

medium_1668066400332.jpeg

puff_large_1668066400332.jpeg

puff_list_1668066400332.jpeg

puff_medium_1668066400332.jpeg

puff_small_1668066400332.jpeg

small_1668066400332.jpeg

thumbnail_1668066400332.jpeg

1668066400332.jpeg

Genom att jämföra data från Riksskogstaxeringen med avverkningsanmälningar hos Skogsstyrelsen har forskare vid Lunds universitet beräknat hur utvecklingen ser ut för äldre skog på produktiv mark.

I studien antas att de bestånd som har uppkommit före 1880 är självetablerade och inte är resultatet av plantering eller sådd efter kalavverkning.&nbsp;Mellan 2003 och 2019 kalhöggs en fjärdedel av dessa kvarvarande bestånd, motsvarande 1,4 procent av den totala arealen per år.&nbsp;Med samma takt kommer det utanför formellt skyddad mark om 50 år inte att finnas någon skog kvar som är självetablerad och aldrig kalhuggits, enligt forskarna.&nbsp;– De här naturliga skogarna har en högre biologisk mångfald, mycket högre kolförråd och högre värden för naturturism än skogar som kalavverkats. Dessutom är de mycket vackra med fantastiska ekosystem som är intressanta att studera, säger Anders Ahlström, en av forskarna bakom studien.

<h2>Saknas forskning</h2>Vilken brukningshistorik de äldre bestånden faktiskt har, om de blädats, plockhuggits, använts för skogsbete, kolning eller tjärbränning ger studien inget svar på. Exakt vilka naturvärden de äldre bestånden har visar studien inte heller, eller hur de naturvärdena eventuellt skiljer sig från yngre bestånd.&nbsp;– &nbsp;Det saknas forskning på många områden och de naturliga skogarna försvinner så snabbt att vi riskerar att inte hinna studera dem, säger Anders Ahlström.Studien omfattar inte heller hur mycket självetablerad skog som successivt växer in i högre åldrar eller hur stor andel självföryngring det egentligen är i planterad och sådd skog.&nbsp;– Det kan ha skapats yngre naturlig skog genom exempelvis naturliga störningar även efter 1880. Och en kalhuggen skog kan också få höga naturvärden om den lämnas för fri utveckling under lång tid, men vi vet inte hur lång tid det tar.&nbsp;

Anders Ahlström, docent och lektor, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.

article_1668066404594.jpeg

large_1668066404594.jpeg

medium_1668066404594.jpeg

puff_large_1668066404594.jpeg

puff_list_1668066404594.jpeg

puff_medium_1668066404594.jpeg

puff_small_1668066404594.jpeg

small_1668066404594.jpeg

thumbnail_1668066404594.jpeg

1668066404594.jpeg

<h2>Går snabbast i Sverige</h2>Enligt Anders Ahlström försvinner äldre, självetablerad skog i Sverige mycket snabbare än i andra jämförbara områden som Ryssland, Kanada och USA, men även Brasilien.&nbsp;– Men det finns ju inga statliga organ som håller koll på det här och det är dåligt med data och studier, säger han.Om den äldre skogen innehåller höga naturvärden så ska den inte kunna avverkas eller köpas av ett certifierat företag. Men det verkar alltså inte ha gällt de 1,4 procent av den äldre skog på produktiv mark som avverkats per år mellan 2003 och 2019.&nbsp;Studien omfattar inte äldre skog på formellt skyddad mark, men enligt Anders Ahlström rör det sig om en mindre andel, cirka 20 procent.– Dessutom gäller det formella skyddet oftare lågproduktiv mark, medan de högsta naturvärdena kan finnas i äldre skog på produktiv mark, säger han.

<h3>Läs mer:</h3><a href="https://www.atl.nu/att-inte-skapa-en-bra-ungskog-ar-att-lana-av-framtida-generationer">Mer skog med plantering men högre lönsamhet utan</a><a href="https://www.atl.nu/stiftelsen-skanska-landskap-har-antagit-en-ny-strategi-for-skogsbruk">Ny strategi ska ge både virke och naturvärden</a>

Med nuvarande takt kommer det om 50 år inte att finnas någon skog utanför formellt skydd som aldrig kalhuggits. Det skriver forskare från Lunds universitet i en ny vetenskaplig artikel.

1,4 procent av den äldre skogen avverkas per år.

Allt mindre skog som aldrig kalhuggits

Skog

Med nuvarande takt kommer det inte finnas någon skog som aldrig kalhuggits i Sverige om 50 år. Det skriver forskare från Lunds universitet i en ny vetenskaplig artikel.