Ulf Aronsson

Varierade föryngringar på hyggena efter stormen Gudrun.

large_1657284268602.jpeg

medium_1657284268602.jpeg

small_1657284268602.jpeg

thumbnail_1657284268602.jpeg

1657284268602.jpeg

56 procent av de magra skogsmarkerna i Götaland har ungskogar av tall. Det visar den senaste statistiken från Skogsstyrelsen.

Det innebär en stor ökning jämfört med föregående år då andelen mager mark med ungskog av tall låg på 40 procent, och en fördubbling jämfört med 2016 då det var 28 procent. Även på så kallade mellanmarker blir det allt mer tall.&nbsp;– Det är en tydlig trend att andelen tall ökar och det är otroligt glädjande, säger Lars Ingemarson, skogskonsulent och viltexpert på Skogsstyrelsen.Varför är det viktigt att föryngra med tall på mager mark?– Tallen växer bättre än gran både där och på mellanmarker, det ger helt enkelt en högre produktion. Dessutom är tall tåligare mot skador och angrepp, till exempel av granbarkborre. Vi har också en klimatändring där vi kan förvänta oss fler torrperioder och det klarar tall bättre än gran.

large_1657284064722.jpeg

medium_1657284064722.jpeg

small_1657284064722.jpeg

thumbnail_1657284064722.jpeg

1657284064722.jpeg

Valet av trädslag påverkar också markvegetationen som i sin tur är <a href="https://www.atl.nu/tradslagsbyte-forvarrar-foderbrist">en viktig del av klövviltets foder</a>.– I en tallskog blir ljusgenomsläppet högre vilket gör att fält- och buskskiktet är både artrikare och innehåller mer biomassa. Bland annat blir det mer blåbärs- och lingonris i tallskogen och riset kan utgöra 25 procent av älgens diet vintertid, säger Lars Ingemarson.&nbsp;Men det är inte bara älgarna som gillar bärris, det gör även allt annat klövvilt – rådjur, dov- och kronhjort – så konkurrensen är hård. Brist på eller hög konkurrens om bärriset leder till att <a href="https://www.atl.nu/konkurrens-om-barris-far-alg-att-valja-tall-som-foda">viltet får söka sig till andra fodertyper</a>. &nbsp;Och i älgens fall kan det innebära unga tallplanteringar, där betesskador på tall beräknas <a href="https://www.atl.nu/skane-ar-samst-pa-att-hantera-betesskador">kosta skogsbruket 7 miljarder kronor per år</a>.&nbsp;

large_1657284020949.jpeg

medium_1657284020949.jpeg

small_1657284020949.jpeg

thumbnail_1657284020949.jpeg

1657284020949.jpeg

Tall ger alltså både bättre produktion, större mångfald och mer viltfoder. Varför planteras det då så mycket gran?&nbsp;– Det började med älgboomen på 1980-talet, och rådjursexplosionen som kom lite senare. Det ledde till stora skador på ungskogar av tall i början av 1990-talet och svårigheter att lyckas med föryngringarna. Därför planterades mer gran även på mager mark, som egentligen inte passar för gran, och så har det rullat på, berättar Lars Ingemarson.Men nu verkar det alltså gå åt rätt håll, även om det är en bit kvar till målet med minst 85 procent tall. I Svealand ligger det nu på 76 procent och i norra Sverige på 90 procent.

För Götaland är det alltså 56 procent. Men variationerna inom landsdelen är stora, från 67 respektive 63 procent i Kalmar och Östergötland till 10 respektive 11 procent i Halland och Skåne.– I Halland och Skåne är andelen tallmark väldigt låg. Men det finns älg och därför blir det ett hårt tryck på den tall som finns och svårt att lyckas med föryngringarna, säger Lars Ingemarson som en delförklaring till den låga tallandelen i ungskogarna där.

Lars Ingemarson, skogskonsulent och viltexpert på Skogsstyrelsen

large_1657345549294.jpeg

medium_1657345549294.jpeg

small_1657345549294.jpeg

thumbnail_1657345549294.jpeg

1657345549294.jpeg

<h2>Kan bryta mot lagen</h2>Fast från och med i år kan man börja se andelen tall i föryngringarna på mager mark ur ett nytt perspektiv. En ändring i Skogsstyrelsens föreskrifter i våras innebär att det är <a href="https://www.atl.nu/stopp-for-gran-pa-tallmark">stopp för att plantera gran på torr och mager mark</a>. Att bryta mot det kan leda till att planteringen måste göras om.Så ur det perspektivet är det i stället 44 procent av ungskogarna på mager mark i Götaland som bryter mot lagen.– Vår inventering gäller träd som planteras för flera år sedan och då gällde inte den nya föreskriften så de är planterade enligt lagen. En ändring av föreskrifterna är en ganska kraftfull signal men det är ännu alldeles för tidigt för att säga något om vilka effekter det har fått, avslutar Lars Ingemarson. &nbsp;

Bilden visar en planta på en ett år gammal tallplantering.


large_1657283924290.jpeg

medium_1657283924290.jpeg

small_1657283924290.jpeg

thumbnail_1657283924290.jpeg

1657283924290.jpeg

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/tallen-producerar-battre-an-granen-pa-de-flesta-marker">Tall producerar bättre än gran på de flesta marker</a><a href="https://www.atl.nu/konkurrens-om-barris-far-alg-att-valja-tall-som-foda">Höga populationer av andra hjortdjur tvingar älgen att äta tall</a><a href="https://www.atl.nu/skane-ar-samst-pa-att-hantera-betesskador">Betesskador från älg kostar över 7 miljarder per år</a><a href="https://www.atl.nu/tradslagsbyte-forvarrar-foderbrist">Trädslagsbyte förvärrar foderbrist</a><a href="https://www.atl.nu/stopp-for-gran-pa-tallmark">Stopp för gran på tallmark</a>

Andelen tall på mager mark ökar snabbt i Götalands ungskogar. Men skillnaden är stor mellan olika regioner och fortfarande är det en bit kvar till målet.&nbsp;

Andelen tall på mager mark ökar snabbt i Götalands ungskogar. 

Mer tall i ungskogen

Skog

Andelen tall på mager mark ökar snabbt i Götalands ungskogar. Men skillnaden är stor mellan olika regioner och fortfarande är det en bit kvar till målet. 