Torbjörn Esping

Förra året var första gången på tio år som över 3 procent av årskullen niondeklassare som sökte en gymnasieutbildning inom lantbruk, djur, skog och trädgård i första hand.

Allt fler ungdomar söker till naturbruksprogrammet. Förra året var första gången på tio år som över 3 procent av årskullen niondeklassare som sökte en gymnasieutbildning inom lantbruk, djur, skog och trädgård i första hand.

En del av ökningen kan förklaras av att LRF och Gröna arbetsgivare gått samman för att marknadsföra branschen.

– Jag tror att projektet Jobba grönt har haft effekt. Ett antal skolor säger att de har bättre med lantbrukselever än de har haft förut, säger Maria Elinder på Naturbruksskolornas förening.

Maria Elinder, kanslichef på Naturbruksskolornas förening.

Men vilken skola och utbildning är mest attraktiv? ATL har sammanställt en unik lista på elevernas meritpoäng i medel för varje grön utbildning – hela listan hittar du längre ner i artikeln.

I toppen finns programmen med inriktning på äventyr: Jakt, fiske och naturturism. Medel bland eleverna som sökt till sådana program är 230 poäng.

<h3>”En av de bästa utbildningarna vi har”</h3>

De fyra elever som går Ryssbygymnasiets utbildning Skog Äventyr Naturvetenskap hade i medel lite mer än B i betyg när de gick ut högstadiet, antagningspoängen var i medel 299. Vilket är högst bland alla gröna utbildningar i Sverige.

– De här killarna och tjejerna är väldigt driftiga och har ett långsiktigt mål, säger Anders Alkrot, programansvarig på Ryssbygymnasiet, och fortsätter:

– Det är i mina ögon en av de bästa utbildningarna vi har. Du kan kombinera en yrkesutbildning med full naturvetenskaplig behörighet att läsa vidare.

Utbildningar som inriktar sig mot häst, hund och djursjukvård är också populära med en medelpoäng på 220 bland eleverna.

Intresset för skogs- och lantbruk är lägre, medelpoängen är 212 för skogsbruk och 209 för lantbruk. Det är lägre än medel för alla slutbetyg från nionde klass i Sverige, 223 poäng.

I dag har naturbruksprogrammen svårt att locka till sig studiemotiverade elever.

– Vi skulle gärna ha fler veterinärer som kan något om lantbrukets djur innan de påbörjar sin utbildning, säger Maria Elinder.

Det finns skolor som erbjuder kurser så att eleverna får behörighet till högskola och universitet. Men det kräver att eleverna läser extra kurser. Och skolorna erbjuder inte sådana kurser som krävs för att eleverna ska kunna komma in på veterinärprogrammet på betygen.

<h3>Vill skippa meritpoängssystemet</h3>

För att komma in på veterinärprogrammet på betygen måste man också läsa mer språk eller matematik och skaffa sig så kallade meritpoäng.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kritiserar branschen och Skolverkets programråd för att de förespråkar praktiska kurser och inte gör det möjligt för elever att välja teoretiska kurser. SLU vill också skippa systemet med meritpoäng, där en kurs i italienska är mer värd än en kurs i djursjukvård för de som ansöker till veterinärprogrammet.

– Naturbruksprogrammen skulle bli mer attraktiva om den strukturella gräns som finns mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande gymnasieprogram kunde suddas ut, säger Kristina Julin, avdelningsdirektör på Planeringsavdelningen vid SLU.

– Men min personliga reflektion är att det verkar vara politiskt omöjligt. Tyvärr, för det är ett ganska otidsenligt sätt att tänka kring utbildning.

Kristina Julin, avdelningsdirektör på Planeringsavdelningen på SLU.

Ett naturbruksprogram som ger behörighet till universitetet – det gillas av elever och deras föräldrar. Och SLU, som vill ha fler studenter som har gått naturbruksskola, kritiserar branschen och Skolverket för att inte satsa på teoretiska kurser.

Men branschen och Skolverket får kritik.

Allt fler söker till naturbruksprogrammen

Arbetsliv

Men SLU kritiserar branschen och Skolverket för att inte satsa på teoretiska kurser.