Alla föreslagna försörjningsmål för jordbruket
Målet sätts högst för spannmål och lägst för får- och lammkött i Jordbruksverkets lista.

Jordbruksprodukterna är valda utifrån vad som går att producera i Sverige, att det finns potential för tillväxt och export och att de främjar svensk livsmedelsförsörjning. Mätningen av försörjningsgraden ska inte leda till någon mer administration för bönderna, enligt Jordbruksverket.
Målgång är 2035, med ett delmål för 2030. De nödvändiga investeringarna i stallar beräknas uppgå till 15,5 miljarder, i vegetabilieproduktionen till 9,5 miljarder och i trädgårdsodlingen 1,5 miljarder.
Här är hela listan på hur försörjningsmålen för 18 jordbruksprodukter ser ut i rapporten.
Vad är försörjningsgrad?
Försörjningsgraden, eller marknadsbalansen, mäter Sveriges förmåga att tillgodose efterfrågan i landet med inhemsk livsmedelsproduktion, normalt sett under ett år. Den beräknas genom att den inhemska produktionen läggs ihop med importen och exporten dras ifrån. Det ger totalkonsumtionen. Sedan delas produktionen med totalkonsumtionen, vilket ger försörjningsgraden.
Källa: Jordbruksverket
Spannmål
Målet är att 2024 års nivå på 115 procent ökar till 127 procent 2030 och 140 procent 2035.
Nivåerna i både delmålet och slutmålet har uppnåtts enstaka år, men ska målet anses uppnått krävs bibehållna nivåer under en längre period.
Rapsfrö
Målet är att 2024 års nivå på 85 procent ökar till 98 procent 2030 och 110 procent 2035.
Jordbruksverket har tagit hänsyn till näringens egna mål för att öka odlingen av oljeväxtfröer.
Baljväxter
Målet är att 2024 års nivå på 97 procent ökar till 106 procent 2030 och 115 procent 2035.
Näringens initiativ har haft betydelse för myndighetens bedömning.
Matpotatis
Målet är att 2024 års nivå på 92 procent ökar till 96 procent 2030 och 100 procent 2035.
Hemmamarknaden för matpotatis bedöms som stabil.
Stärkelsepotatis
Målet är att 2024 års nivå på 100 procent ökar till 110 procent 2030 och 120 procent 2035.
Målnivåerna speglar den positiva produktionstrenden som råder.
Socker
Målet är att 2024 års nivå på 87 procent ökar till 95 procent 2030 och 100 procent 2035.
Rådande marknadssituation gör en försörjningsgrad på 100 procent rimlig.
Kött total
Målet är att 2024 års nivå på 70 procent ökar till 75 procent 2030 och 80 procent 2035.
Griskött
Målet är att 2024 års nivå på 81 procent ökar till 88 procent 2030 och 95 procent 2035.
Det starka konsumentförtroendet för svenskt griskött ger en god tillväxtpotential.
Nötkött
Målet är att 2024 års nivå på 57 procent ökar till 61 procent 2030 och 65 procent 2035.
Starkt konsumentförtroende talar för ökad produktion, men eftersatta investeringar och en långsammare process för utbyggnad än andra djurslag ger nötköttsproduktionen en svagare tillväxt än en del andra grenar.
Får- och lammkött
Målet är att 2024 års nivå på 25 procent ökar till 28 procent 2030 och 30 procent 2035.
Ökningen föreslås bli mer försiktig, på grund av den senaste tiden svaga utveckling i både produktion och konsumtion.
Matfågel
Målet är att 2024 års nivå på 72 procent ökar till 78 procent 2030 och 85 procent 2035.
Hög efterfrågan och högt konsumentförtroende för svenskt fågelkött ger god potential att växa.
Mjölk
Målet är att 2024 års nivå på 71 procent ökar till 78 procent 2030 och 85 procent 2035.
Målet uttrycks i mjölkekvivalenter, det vill säga mjölk, grädde, mjölkpulver, syrade produkter, smör och ost omvandlade enligt fasta schablontal.
Jordbruksverket bedömer att det finns goda möjligheter att stärka försörjningsgraden, men att en gynnsam utveckling i hela landet, inklusive norra Sverige, kräver mejerier inom rimliga avstånd.
Ägg
Målet är att 2024 års nivå på 87 procent ökar till 96 procent 2030 och 105 procent 2035.
Optimism i branschen, ett ambitiöst konsumtionsmål och goda exportmöjligheter ger tillväxtpotential.
Morötter
Målet är att 2024 års nivå på 95 procent bibehålls.
Bättre lagringsmetoder kan höja efterfrågan på svenska morötter även under de månader då det är längst från skörd, utan att mer mark behöver tas i anspråk.
Matlök
Målet är att 2024 års nivå på 84 procent ökar till 87 procent 2030 och 90 procent 2035.
För att möta målet krävs både bättre lagringsmöjligheter och runt 160 hektar för ökad odling.
Huvudkål
Målet är att 2024 års nivå på 49 procent ökar till 67 procent 2030 och 85 procent 2035.
Investeringar i ökad lagringskapacitet plus ytterligare 300 hektar mark gör målet möjligt att nå.
Tomater
Målet är att 2024 års nivå på 18 procent ökar till 29 procent 2030 och 40 procent 2035.
Odlingen kan öka, men det krävs stora investeringar i nya växthus.
Äpplen
Målet är att 2024 års nivå på 28 procent ökar till 39 procent 2030 och 50 procent 2035.
Ska målet nås krävs ytterligare 700 hektar äppelodlingar.
