facebooktwittermail

Vi behöver kunna skjuta älgarna där de faktiskt finns

Så som viltförvaltningen sköts i dag är mina tallplantor dödsdömda, skriver Karin Lindhagen. Jägarna kan inte få bestämma allt. 

Älg i motljus.
En illa fungerande älgjakt drabbar markägarna. FOTO: KRISTOFFER SAHLEN/IBL

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Med nuvarande regelverk är det närapå omöjligt att uppnå balans i skogen mellan mängden klövvilt, mängden foder och utrymme för alla sorters träd att växa upp.  Tallplantorna i våra skogar skadas svårt från bete av klövvilt. Skogsstyrelsens Äbin-rapport visar det varje år. Älgförvaltningen i Sverige organiserades om för tio år sedan men skadorna minskar inte.

På många håll har skogsägarna gett upp försöken att få upp ny tallskog. De gamla skogarna i mina bygder innehöll kanske 25–30 procent tall. De yngre skogarna innehåller ofta enbart gran, eftersom viltet inte äter gran.

I en ren granskog är det mörkt. Inget annat än mossa växer på marken. I en skog med tall blir det ljusare. När ljus når ner till marken får man mer av bärris och annat viktigt foder åt allt slags klövvilt. En trevligare skog för människor och djur. En blandskog med både gran och tall blir mer tålig mot varmare och torrare klimat, insekter och stormar.

Forskning visar att älgar orsakar 97 procent av betet på unga tallar, även när det finns rådjur i området. När alltför få tallplantor klarar sig, behöver antalet älgar bli färre. Även rådjur och hjortar bör bli färre, så att det blir mer mat till älgarna. Älgjakten är extremt viktig, och tilldelningen av älgar som får jagas.

Tilldelningen av älgar att skjuta fördelas jämnt över ett så kallat älgskötselområde (ÄSO) i proportion till varje jaktlags areal. Men älgarna är inte jämnt fördelade i landskapet. Det gör att jaktlagen på platser med många älgar snabbt fyller sin tilldelning, och sedan inte får skjuta fler älgar, medan jaktlag på andra platser inte lyckas skjuta sin tilldelning, och totalt att hela ÄSO:t inte klarar målsättningen.

Det finns ett bra medel att ta till: Avlysningsjakt. De älgar som inte har blivit skjutna hos de olika jaktlagen inom ÄSO får då skjutas av vilket jaktlag som helst inom ÄSO. Vitsen med avlysningsjakt är att där det finns många älgar är det lättare att skjuta fler älgar. Kort sagt: Älgarna skjuts där de finns.

Inför den kommande jaktsäsongen skrev Länsstyrelsen till länets ÄSO:n och uppmanade till avlysningsjakt för att nå målen. Styrelsen i mitt ÄSO lade förslag till årsmötet att få mandat att utlysa avlysningsjakt om det visade sig behövas. Det fanns även två motioner med förslag om avlysningsjakt. Förutsättningarna såg lovande ut att kunna hålla bygdens älgstam på en rimlig nivå.

Men samtliga förslag om avlysningsjakt röstades ner av en majoritet av jägarna på mötet. Hur tänker man då? ”Om inte jag hittar någon älg att skjuta hos mig, så ska banne mig ingen annan skjuta älgarna där de faktiskt befinner sig heller.” Eller vad?

Med den inställningen är mina och andras nyplanterade små tallar dömda till undergång. De markägare som inte är jägare har inte ens rösträtt när ÄSO har årsmöte och bestämmer hur vinterns jakt ska bedrivas.

Lagstiftarens tanke var att markägarna ska få komma till tals vid det så kallade samrådsmötet, som ska hållas varje år. Men vad samrådsmötet kommer fram till är fullkomligt meningslöst, för vid årsmötet är det jägarna ensamma som bestämmer.

En del jägare har ont om älg för att det saknas foder på deras mark. Om dessa också missunnar andra att skjuta fler älgar än de gör själva och är i majoritet så kan de blockera hela bygden. Det spelar ingen roll om de jägare som jagar på just min mark är aldrig så energiska.

Är detta verkligen rimligt? Är det rimligt att de jägare som knappt har några älgar på sina jaktmarker kan blockera möjligheten att fälla tillräckligt många älgar där älgarna faktiskt håller till? Det här problemet finns i stora delar av södra Sverige.

Om vi ska ha en chans att skapa fler blandskogar för framtiden kan inte avlysningsjakt vara frivilligt, det måste bli obligatoriskt efter de första veckorna av älgjakten. Vi behöver kunna skjuta älgarna där de finns.

Karin Lindhagen

Ulricehamn