Martin Gustafsson

1680681078818.jpeg

Dagens älgförvaltningssystem infördes 2012 med målet att minska betesskador, viltolyckor och att förbättra situationen för rönn, asp, sälg och ek. Det är alla arter som är viktiga för den biologiska mångfalden, men också begärligt viltfoder.&nbsp;

Rapporten, som gjorts av Skogindustrierna och LRF Skogsägarna, ger älgförvaltningssystemet underkänt. Viltbetesskadorna är fortsatt höga, viltolyckorna är på rekordnivåer, näst intill en fördubbling på tio år, samtidigt som rönn, asp, sälg och ek har svårt att etablera sig till träd.&nbsp;–&nbsp;De mål som var tänkt att nås med den nya älgförvaltningen har ju inte nåtts med undantag för något lokalt område där man kommit ned i acceptabla betesskador, säger Roland Saitzkoff, viltansvarig på SCA.&nbsp;<h2>Så stora är tillväxtförlusterna</h2>Tillväxtförlusterna orsakade av viltbeteskador, utöver den nivå som anses acceptabel, motsvarar cirka 10 procent av den årliga avverkningen i Sverige eller ett minskat förädlingsvärde på nästan 12 miljarder. I ett klimatperspektiv motsvarar tillväxtförlusterna ett årligt koldioxidupptag på cirka 12 miljoner ton per år, en siffra som enligt rapporten överstiger utsläppen från personbilstrafiken i Sverige under ett år.&nbsp;

1680681177536.jpeg

<h2>"Måste hanteras som ett samhällsproblem"</h2>Paul Christensson, vice ordförande i Södra och ordförande i LRF Skogsägarna, menar att många fortfarande inte har insett hur akut viltfrågan är.&nbsp;–&nbsp;Men jag tycker att det finns en stigande insikt hos många. Sakta men säkert är det fler och fler som inser att det här är ohållbart som det är nu. Det är inte bara ett skogsägarproblem utan ett rejält samhällsproblem och då behöver det hanteras som det också, säger han.&nbsp;

Paul Christensson, ledamot av Södras styrelse. Pressbild, fri för användning vid redaktionell text om Södra.

1680680295208.jpeg

&nbsp;<h2>Vill ha flerartsförvaltning</h2>I rapporten presenteras en rad förslag på åtgärder. Bland annat menar man att det höga betestrycket i södra och mellersta, Sverige där populationerna av annat klövvilt än älg ökat kraftigt, innebär att det inte bara är älg som måste förvaltas.&nbsp;– Vi har ju en flerartsproblematik som älgförvaltningssystemet inte adresserar ordentligt, där behöver man hitta modeller så vi kan få ordning på skadebilden, säger Paul Christensson som också framhåller vikten av att skapa en livskraftig och stabil älgstam och det stora jaktintresset som finns hos Södras och LRF:s medlemmar:&nbsp;– Jakten är superviktig och vi har massor med mark- och skogsägare som har jakten som sitt viktigaste fritidsintresse.<h2>Förslaget: översyn av jaktlagstiftningen&nbsp;</h2>Ett stort problem enligt rapporten är att det idag till stor del saknas tydlighet i hur målen ska nås, det saknas också konsekvenser när målen inte uppfylls.&nbsp;–&nbsp;Man måste bli tydligare från politikerhåll om vad man verkligen vill. Som det är nu med naturvårdsverkets föreskrifter och hur lagstiftningen ser ut och även vad som står i regleringsbreven så handlar det om hur man ska administrera och hur man ska fatta beslut men inte vad besluten ska resultera i eller vad man ska eftersträva, säger Roland Saitzkoff.&nbsp;Han får medhåll av Paul Christensson:&nbsp;–&nbsp;Det behövs en utredning av jaktlagstiftningen, den behöver ses över så att den är anpassad till hur situationen är nu och inte när den tillkom på 80-talet, säger han.

Här är några av förslagen från Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna som ska minska viltbetesproblematiken&nbsp;· Se över jaktlagstiftningen.·&nbsp;Utveckla älgförvaltningssystemet och inför bättre förutsättningar för att nå målen.&nbsp;·&nbsp;Förtydliga och reglera länsstyrelsernas roll i föreskrift, ge myndigheten ett tydligt uppdrag att styra viltförvaltningen mot acceptabla skadenivåer. Nås inte målen ska länsstyrelserna kunna besluta om åtgärder.&nbsp;·&nbsp;Markägarintresset behöver stärkas i viltförvaltningsdelegationerna. Delegationens roll bör utredas.·&nbsp;Älgförvaltningsgrupperna ska ges ökat mandat. De ska också kunna föreslå generell avlysningsjakt i älgförvaltningsområdet, varpå länsstyrelsen ska kunna ta beslut om att det gäller i alla älgskötselområden som där ingår. Gruppernas förvaltningsuppdrag ska även innefatta kronhjort samtidigt som man ska kunna ge rekommendationer för jakt på övrigt klövvilt.&nbsp;·&nbsp;Förvaltningssystemet ska också ta hänsyn till skador inom jordbruket och reducera dem till acceptabla nivåer.&nbsp;·&nbsp;Det behövs ett starkare skydd mot viltskador i ungskogarna. Det kan ske genom avlysningsjakt eller ökade möjligheter till skyddsjakt.&nbsp;Läs hela rapporten <a href="https://www.skogsindustrierna.se/siteassets/bilder/medarbetare-si/10-ar-med-algforvaltningssystemet.pdf">här</a>

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/algskador-for-hundratals-miljoner">Älgskador för 100-tals miljoner</a><a href="https://www.atl.nu/finska-skogsagare-fa-miljoner-for-algskador">Finska skogsägare får miljoner för skogsskador</a>

I en ny rapport ger Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna det nuvarande älgförvaltningssystemet underkänt.&nbsp;– Jaktlagstiftningen måste ses över, viltfrågan har blivit ett samhällsproblem, säger Paul Christensson, vice ordförande i Södra och ordförande i LRF Skogsägarna.

"Många har inte insett hur akut viltfrågan är. "

Älgförvaltningen underkänns

Skog

Jaktlagsstiftningen måste ses över menar Paul Christensson i LRF Skogsägarna och vice ordförande i Södra