facebooktwittermail d

Aktivisterna får jägarnas adresser

RÄTTAD. Nästa år blir det i stort sett helt fritt att använda övervaknings- och åtelkameror. I alla fall om en utredning leder till ett nytt lagförslag. Men de enklare reglerna får ändå hård kritik. På skyltar vid kamerorna måste namn och adress sättas ut.

De varningsskyltar som måste sättas upp vid kamerorna måste innehålla uppgifter om namn, kontaktuppgifter och syftet med kameran.
De varningsskyltar som måste sättas upp vid kamerorna måste innehålla uppgifter om namn, kontaktuppgifter och syftet med kameran. FOTO: MAGNUS BERGSTRÖM

En utredning föreslår att en ny lag om kameraövervakning träder i kraft 18 maj nästa år.

Nu har skogs- och lantbruksorganisationerna tyckt till om det utredningsförslag till ny lag som justitiedepartementet tagit fram.

De flesta är mycket positiva eftersom det i princip blir helt fritt för privatpersoner och företag att använda bevakningskameror. Det kommer inte att krävas några tillstånd för den som vill använda en åtelkamera eller skydda stöldbegärliga maskiner.

LÄS MER: 27 000 fastigheter kan vara felaktigt värderade

Men samtidigt föreslås hårdare regler för de varningsskyltar som måste sättas upp vid kamerorna. Skylten måste innehålla uppgifter om både namn, kontaktuppgifter och syftet med kameran.

Förslaget möter kritik

Det här förslaget får nu hård kritik. Att sätta upp en adresskylt bredvid en jordbruksmaskin ger ju tjuven snabb info om var nyckelskåpet finns.

Lantbrukarnas Riksförbund varnar också för att de detaljerade uppgifterna kan missbrukas av aktivister.

– Förbundet menar att det finns anledning att skydda integriteten också för dem som använder kamerabevakning på privat mark. Exempelvis utgör risken för djurrättsaktivism, som i dag också har militanta och våldsbejakande falanger, en grund för oro hos djurägare, skriver LRF.

– Kameror för viltövervakning av åtlar kräver av samma anledning visst skydd för utövarna.

Liknande kritik kommer också i remissen från Sveriges Jordägareförbund.

– Vi anser att betänkandets förslag om den information som ska ingå i upplysningen är för omfattande, skriver Sveriges Jordägareförbund.

Risk för missbruk

– Konfliktnivån kring viltförvaltningen och boskapshållning kan stundvis vara hög. Det är därför svårt att förstå varför kontaktuppgifter till den som utför kamerabevakning ska vara så lättillgänglig eftersom risken finns att informationen missbrukas.

LÄS MER: Läge för klipp i Lantmännen

Både Sveriges Jordägareförbund och Svenska Jägareförbundet har lämnat förslag på hur skyltningen kan göras säkrare.

Man föreslår att varningsskyltar i närheten av viltvårds- och åtelkameror enbart har uppgifter om jägar-ID.

– Detta för att skydda personen från att utsättas för hot eller trakasserier för den kamerabevakning av vilt personen vill genomföra, skriver Svenska Jägareförbundet.

Nya EU-regler

Den främsta anledningen till utredningens förslag till ny lag för övervakningskameror är nya EU-regler om dataskydd som börjar gälla i maj 2018. Men förslaget om skyltning är mycket strängare än vad EU-reglerna kräver.

– Den information som upplysningskravet föreslås innehålla är i vissa avseenden mer omfattande än vad direktivets bestämmelser kräver, skriver utredaren Susanne Kaevergaard i utredningen om lagförslaget.

Det finns därför inget som hindrar att kravet på skyltning tas bort i lagförslaget.

Utredningen

Det är remissvaren som nu kommer in på utredningen om en ny kameraövervakningslag. Utredarens förslag är att lagen träder i kraft i maj nästa år, men det finns ännu inte något lagförslag, och riksdagen har därmed inte kunnat fatta något beslut om en ny lag.

Information som måste lämnas på skylt vid kameran

• Namn på ansvarig person.

• Kontaktuppgift till ansvarig person.

• Syftet med kamerabevakningen.

• Varningsmeddelande.

• Bild på kamera.

• Varning om ljud spelas in.

• Länk till webbsida med mer info.

På webbsida:

• Namn på dataskyddsombud.

• Kontaktuppgifter till dataskyddsombud.

• Rättslig grund för bevakningen.

• Info om hur länge bilderna sparas.

• Info om att klagomål kan göras.

• Kontaktuppgift till Datainspektionen.

Utredarens förslag om kamerabevakningslagen

• Det blir helt fritt att använda vindrutekameror.

• Det blir helt fritt att använda bevakningskameror vid privata bostäder.

• Kravet på tillstånd för bevakningskameror slopas helt för privatpersoner och företag.

• Om bevakningskameror finns på en allmän plats måste varningsskyltar sättas upp.

• Om bevakningskameror finns på arbetsplatser så måste facket ge tillstånd.

• I stället för böter eller fängelse införs ”sanktionsavgifter” för den som bryter mot lagen.

• Det kommer att bli mycket lättare att få tillstånd för kommuner som vill bevaka gator och torg.

• Den som använder övervakningskamera måste också följa reglerna i dataskyddslagen och brottsdatalagen.

• Det blir helt fritt att använda kameror för journalister, tv-bolag, forskare och konstnärer.

• Datainspektionen tar över ansvaret från länsstyrelserna och får det totala ansvaret för alla bevakningskameror i Sverige.

Viktiga årtal

1977: Den första lagen om övervakningskameror börjar gälla.

1990: Lagen och straffen skärps. Det blir nu förbjudet att använda åtelkameror.

1998: Lagen skärps ytterligare. Det införs tystnadsplikt för alla bilder från övervakningskameror.

2013: Den nuvarande lagen införs. Det blir tillåtet att använda kameror i privata bostäder.

2016: Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen blir vindrutekameror lagliga i Sverige.

2017: En ny lag gör att det blir tillåtet att fotografera med drönare.

2017: Utredningen ”En ny kamerabevakningslag SOU 2017:55” presenterar ett nytt förslag till ny lag.

2018: Utredarens förslag är att den nya lagen börjar gälla den 25 maj 2018. Något formellt lagförslag finns dock ännu inte.

LÄS OCKSÅ: Drönare ska upptäcka fusk inom lantbruket

LÄS OCKSÅ: De saboterade rävjakten – och hotar med nya aktioner