facebooktwittermail

Åkermarken 16 procent dyrare 2010

Nyoptimism inom näringen fick åkermarkspriserna att stiga med i genomsnitt 16 procent under 2010. Men LRF Konsult spår nu att prisutvecklingen går in i en lugnare fas på grund av en starkare krona och högre räntor.

Trots det förbättrade företagsklimatet inom lantbruket under 2010 förvånar den starka uppgången LRF Konsult, som inte hade trott att prisuppgången skulle bli så stor och det på en uppgång med 13 procent året innan.

- Vi hade inte förväntat oss att priserna skulle stiga med 16 procent under året, och jag tror att det mattas av under 2011 eftersom det är många parametrar som indikerar det, säger Carl-Johan Jürss, chefsmäklare på LRF Konsult.

Växtodlingsgårdar växer


Det är framför allt växtodlingsgårdarna som växer, påeldade av höga spannmålspriser och behovet av större arealer att sprida sina maskinkostnader på.

Toppriserna finns fortfarande inom region 1 och 2*, men bäst prisutvecklingen hade region 3 där priserna steg med 18 procent i fjol till ett snittpris på 101 902 kronor per hektar.
- Priserna i denna region har inte riktigt hängt med och här finns många växtodlings- och mjölkgårdar, säger Carl-John Jürss.

Toppriser i Skåne


Bästa åkermark betingade i fjol ett toppris på 311 000 kronor per hektar i Skåne och närmare 285 000 kronor i Östergötland. Det är priser som nu börjar närma sig de i Danmark innan priserna där rasade. Carl-Johan Jürss ser trots det liten risk för att vi skulle få se samma utveckling här.

- Vi har trots allt en fungerande marknad och belåningen hos dem som köper är generellt sett låg. Risken är ganska liten men inte försumbar. Vi kan inte ha prisökningar på 16 procent länge till, säger han.

Dämpande faktorer


Och det finns faktorer som kommer att dämpa prisutvecklingen. Riskerna Carl-John Jürss ser är högre priser på insatsvaror, högre räntor och den starka kronan.
- Den starkare kronan gjorde att EU-stöden föll 11 procent i fjol och de faller troligen lika mycket i år.

På några års sikt utgör också jordbruksförhandlingarna i EU en riskfaktor, enligt Carl-John Jürss.
- Förändringarna från 2014 kommer garanterat inte att ge Sverige mer pengar.

På femårsbasis kan man också se en avmattning i prisuppgången på de dyraste markerna. 2009 hade de stigit 174 procent på fem år. I fjol föll femårstakten tillbaka till 122 procent men ökat snabbare i region 3 och 4.

- Och 2011 och 2012 får vi se inte fullt så brant prisutveckling på åkermark. Det vore ohälsosamt om vi fick, säger Carl-Johan Jürss.
Jerry Simonsson