Tove Nilsson

large_sdl2phjCNidAEI-nh.jpg

medium_sdl2phjCNidAEI-nh.jpg

small_sdl2phjCNidAEI-nh.jpg

thumbnail_sdl2phjCNidAEI-nh.jpg

sdl2phjCNidAEI-nh.jpg

<p>Den totala åkermarken i Sverige har minskat under många år och fortätter med det även i år. Enligt den senaste rapporten från Jordbruksverket uppgår den i år till cirka 2,55 miljoner hektar, 3&nbsp;600 hektar mindre än 2020.</p>

<p>Sedan år 2010 har 87&nbsp;500 hektar åkermark försvunnit.</p><p>Även jordbruksarealen som består av åkermark, betesmark och slåtteräng har minskat över tid och uppgår nu till lite drygt 3 miljoner hektar.</p><p>En del av marken försvinner på grund av exploatering, framför allt för bostadsbyggande, och en del växer igen då den inte brukas mer.</p>

<h2>Vete den mest odlade grödan</h2><p>Förutom vall så är vete den gröda som odlas mest i Sverige och den tar en allt större del av den totala spannmålsarealen som i år blev strax över en miljon hektar. Vete odlades på cirka 480&nbsp;000 hektar och det är den största arealen som odlats under hela 2000-talet.</p><p>Mellan åren 2000 till 2021 har vetets andel av spannmålsarealen ökat från 33 till 48 procent. Det är odlingen av höstvete som ökar medan vårvetet minskar. Korn, som är den näst mest odlade spannmålsgrödan, har tappat i areal över tid.</p><p>Höstrapsen har haft en stark utveckling sedan början av 2000-talet. Den har nästan femdubblats och var i år knappt 100&nbsp;000 hektar. Vårrapsen har däremot varit på en lägre nivå sedan ett antal år tillbaka, då betning med neonikotinoider mot jordloppor förbjöds.</p>

<h2>Potatisodlingen minskar</h2><p>Två grödor som har minskat påtagligt över tid är sockerbetor och potatis. Arealerna har gått ned med 48 respektive 28 procent de senaste 20 åren. Det är framför allt matpotatisen som har minskat stadigt över åren medan stärkelsepotatis, som hade en bottennivå runt 2012, har återhämtat sig till de nivåer som gällde i början av 2000-talet.</p><p>– Det är dålig lönsamhet i matpotatisen på grund av hård konkurrens mellan packerier som slåss om handelns gunst att få sälja. Det speglas i odlarpriset också. Det är lönsammare att odla stärkelsepotatis eftersom Lyckebys betalningsförmåga har förbättrats och en del anser då att det är lönsammare att odla stärkelsepotatis. Inom matpotatis är det många fler risker i odlingen som man inte får betalt för på samma vis, säger Anders Andersson, ordförande för Potatisodlarna.</p>

<h3><strong>LÄS MER:</strong></h3><p><a href="https://www.atl.nu/lag-lonsamhet-far-potatisodlare-att-sluta">Låg lönsamhet får potatisodlare att sluta</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/stefan-andersson-m-raddade-akermark-i-mjolby">Han räddade 60 hektar åkermark</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/halmstad-vill-bygga-pa-900-hektar-akermark">Kommunen vill bygga på 900 hektar åkermark</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/akermark-forsvinner-nar-bebyggelsen-okar">Larmet: Åkermark försvinner när bebyggelsen ökar</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/catena-ar-inte-hallbart-i-alla-led">”Hållbart skövla åkermark för att uppföra plåtskjul?”</a></p>

<p>Åkermarken fortsätter att krympa i Sverige. Höstvete och höstraps utgör en allt större del av odlingen medan vårspannmål och matpotatis minskar över tid.</p>