Kommer en chattfunktion att påverka skogsbruket i framtiden? Det är sannolikt.
Artificiell intelligens, eller AI, är förmågan att utföra uppgifter som vanligtvis kräver mänskliga hjärnor. Det är inte ny teknik, den första datorn som använde AI kom redan i mitten av femtiotalet, men nu har utvecklingen fullkomligt exploderat. Enormt kraftfulla AI-modeller är tillgängliga för allmänheten via till exempel den plattform som kallas Chat GTP.
Jag bad chatten att skriva en krönika kring hur den kan vara till nytta för oss som äger skog. Det är inte den här krönikan, men den hade nog (tyvärr) kunnat passera för det.
Chatten bygger på miljoner noder, baserat på samma princip som en mänsklig hjärna. Den kan skriva programvara, sammanfatta komplexa forskningsrapporter, analysera bilder, identifiera nya affärsmodeller. Och sannolikt tusen saker till.
Chatten går att bygga in i befintliga system – och kan därmed kombinera all data som en organisation sitter på. Skördardata, bilder från drönarflygningar, historiskt kartmaterial, kundregister, kunskapsbanker, beståndsdata. Plötsligt har du en digital skoglig rådgivare och skötselplan tillgänglig dygnet runt.
Om jag ska våga mig på en annan förutsägelse så kommer ordet habitatmodellering snart att vara på var skogsägares läppar. I korthet betyder det att man med geografisk data och sannolikhetsmodeller räknar ut var olika arter kan tänkas förekomma. Sättet att arbeta finns redan idag. Med AI-kraft har den här utvecklingen fått turbomotor.
Källan för vad vi kommer att veta, eller tro oss veta, om våra skogar kommer att bli oändligt större – och mer tillgänglig, inom en väldigt kort tid. Det skapar stora möjligheter för goda beslutsstöd som gynnar både skogsproduktion och biologisk mångfald, men det föder också en rad utmaningar.
Först och främst ställer det, om möjligt, ännu högre krav på att skogspolitiken är begriplig och att myndighetshanteringen är rättssäker. Vad betyder det till exempel juridiskt att en tretåig hackspett sannolikt finns på en trakt som ska avverkas, utan att någon faktiskt har sett den?
Det ställer också krav på en vettig diskussion om vem som äger tillgänglig data och vem som har rätt att visa den.
Det kan vara värt att påminna sig om att mitt i chattandet och sannolikhetsmodellerna finns en riktig skogsägare, som inte är vare sig 3D-printad eller AI-genererad. För hen spelar det stor roll om förekomsten av hackspett är sannolik eller faktisk.
Det spelar dessutom roll med nyanser i ett samtal, med förmåga att bygga mänskliga relationer, tillit och förtroende. Det får man inte från en chatt.
Att förutspå framtiden är alltid dumt, det är nämligen lätt att bli motbevisad om ett par år. Det känns i alla fall tryggt att chatten håller med mig både om sin egen och skogsägarnas potential, eller som den själv skriver poetiskt; ”Kära skogsägare, ni är vårt hopp och vår räddning, Likt en borg av trä och grönska, Ni ger oss liv och glädje, fred och ro, Tack för allt ni gör, ni är vårt största hopp.”
