facebooktwittermail

Äggproducenter stämmer staten på mångmiljonbelopp

30 äggproducenter stämmer staten på totalt 22,5 miljoner kronor för kostnader och förlorad vinst i samband med att oinredda burar förbjöds.

Nästan 30 år efter att värphönshållning i bur förbjöds i svensk lag startas ett nytt rättsärende med förbudet som grund. I fredags lämnade 30 äggproducenter in stämningsansökningar mot staten till Jönköpings tingsrätt.

De begär mellan 41 000 och 4,3 miljoner kronor i skadestånd för de kostnader de menar uppstått, och de vinster de anser sig ha gått miste om, på grund av Jordbruksverkets hantering av regelverket.

– Staten har rätt att införa nya regler, men det måste göras på rätt sätt, säger Anders Ramäng, den advokat som tillsammans med kollegan Martin Erling företräder äggproducenterna.

Anmäldes inte till EU

Stämningsansökningarna vilar på hanteringen av paragraf 9 i djurskyddsförordningen. 1997 ändrades den så att burar med inredning godkändes, i stället för det tidigare totalförbudet mot burar.

Ändringen anmäldes inte till EU-kommissionen. Flera domstolar har konstaterat att det borde ha skett. Först 2002 anmäldes en ny ändring i paragrafen på korrekt vis, och den nya formuleringen trädde i kraft i april året efter.

Producenter åtalades

Både före och efter åtalades äggproducenter som inte ställt om för brott mot djurskyddslagen, och belades med viten så länge de inte hade inredda burar eller frigående system.

Äggproducenterna menar att Jordbruksverket ägnat sig åt vårdslös myndighetsutövning när verket drev ärenden om oinredda burar trots att den paragraf som åberopades inte var giltig.

Flera rättsfall

Samtliga har varit inblandade i rättsfall med verket.

– Alla 30 har lagt ut pengar på att freda sig, säger Martin Erling.

Storleken på skadestånden är baserade på de kostnader som olika producenter haft för omställning eller nedläggning som de menar påtvingades dem i förtid och på ogiltig grund, förlorad vinst av samma orsak, och kostnader för den juridiska expertis som anlitats under åren.

Grupp bildades

Redan våren 2000 bildades en grupp med äggproducenter som ville kämpa emot omställningen under rådande omständigheter, och de rättsliga kostnaderna delades mellan medlemmarna baserat på antalet hönsplatser. De stod då för lite mindre än hälften av de hönsplatser som skulle ställas om i Sverige.

ATL har genom åren skrivit spaltkilometer om införandet av förbudet mot först burar för värphöns överhuvudtaget, sedan oinredda burar, och den mängd rättsprocesser som följde mot de producenter som av olika anledningar inte levde upp till lagkraven.

Martin Erling hävdar att de han företräder inte var negativt inställda till att göra sig av med de oinredda burarna i sig, det var det i deras mening forcerade införandet som var fel.

– Det var aldrig fråga om att aldrig ställa om, säger advokaten.

Stämning 14 år senare

Att stämningsansökningarna lämnas in först nu, 14 år efter att den kritiserade paragrafen ändrades, beror enligt ombuden dels på att man väntat på att alla rättsprocesser mot de inblandade äggproducenterna ska avslutas, dels på att det tagit tid att beräkna hur stora skadeståndsanspråk som ska göras.

– Det är först nu bilden är tydlig, säger Anders Ramäng.

LÄS OCKSÅ: Bengt Persson vill ha 2,3 miljoner i skadestånd

Motstånd från andra äggproducenter

Alla äggproducenter uppskattade inte att kollegor försökte förhala omställningen till inredda burar eller frigående system.

2002 skrev en grupp som själva klarat övergången i tid till dåvarande jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (S) och uppmanade henne att se till att alla äggproducenter följde lagen.