Lotta Silfverbrand

Ett elnät med vertikala ledare kan monteras som en akutåtgärd.

En varg eller ett lodjur som angripit en tamdjursbesättning kommer med stor sannolikhet snart tillbaka.

– Det är normalt beteende, både hos varg och lo. De återvänder för att konsumera det som finns kvar av slagna djur. Det första dygnet efter en attack är risken absolut störst, därefter minskar den successivt. Först efter omkring fyra veckor har risken gått tillbaka till normal risk igen, säger Jens Frank, rovdjursexpert vid Viltskadecenter.

Det första man bör göra när rovdjur slagit till är att ringa länsstyrelsen för att få döda och skadade djur besiktigade.

– Besiktningsmännen kan avgöra vilken typ av rovdjur det rör sig om och i samråd med djurägaren bedöma vilka åtgärder som kan vara lämpliga att tillämpa i ett akut skede.

Ett femtrådigt elstängsel skyddar bättre än två- eller tretrådigt. Sätt den nedersta tråden max 30 centimeter från marken.

Det viktigaste är förstås att avlägsna kadaver och slaktrester från gården så fort som möjligt.

– När rovdjuren återvänder ska det inte finnas någon form av belöning på platsen. Om rester får ligga kvar ökar och förlängs risken för nya angrepp.

Vilka akuta åtgärder som bör tillämpas är olika från gård till gård.

– Alla gårdar har olika förutsättningar. Handlar det om en mindre besättning där hagen ligger nära gården brukar det enklaste och snabbaste vara att ta in djuren nattetid de närmaste dagarna efter ett angrepp, tills man hunnit göra de förbättringar som krävs. Har man en större besättning kanske det inte är möjligt att ta in djuren. Då kan man till exempel flytta dem till en annan fålla med bra stängsel, om man har tillgång till en sådan.

Lapptyg ska sättas upp så att det vajar fritt i vinden.

Har man inte möjlighet att flytta djuren är alternativet att göra akuta förbättringar av befintliga hagar. Eftersom rovdjuren är nattaktiva bör det ske senast innan första natten efter en attack. De åtgärder man väljer att tillämpa bör ha effekt under de kommande 4-6 veckorna, för att ge djurägaren tid att vidta permanenta åtgärder.

Ett alternativ är att sätta upp en tillfällig nattfålla med elnät på ett eller kanske ett par hektar, beroende på hur många djur man har. En annan åtgärd, om man har två-, eller tretrådigt elstängsel, är att förbättra det med ytterligare trådar.

– Rovdjur tar sig oftast in i en hage genom eller under stängslet. Så det är viktigast att täta alla kryphål, sträcka trådarna och sätta en extra tråd nertill, ett par decimeter eller max 30 centimeter från marken så den kommer i rovdjurens blickfång.

Har man en hage som gränsar mot vatten bör man stänga av den sida som ligger mot vattnet. Både varg och lo simmar bra och bägge arterna väljer gärna att ta sig in via vatten. En sådan hage ökar risken för rovdjursangrepp markant.

Om hagen gränsar mot vatten är det viktigt att stänga gränsen. Både varg och lo är duktiga simmare.

Ett tredje alternativ, eller ett alternativ att komplettera med, är att sätta upp lapptyg som fladdrar i vinden.

– De brukar fungera framförallt mot varg, åtminstone tillfälligt. Man bör sätta dem ett par decimeter från marken och skapligt nära varandra för bra effekt, säger Jens Frank och tillägger att de flesta länsstyrelser kan tillhandahålla det material man behöver i ett akut skede, som elnät, eltråd, lapptyg, ljud- och ljusskrämmor.

Det kanske mest effektiva sättet att förebygga en attack är dock mänsklig närvaro, framförallt i skymning och gryning då risken är som störst.

– Det kräver en stor arbetsinsats men är en bra tillfällig lösning om andra metoder inte är möjliga att genomföra.

Jens Frank framhåller att det är viktigt att djurägaren deltar i diskussionen och bedömningen om vilken eller vilka åtgärder som ska tillämpas.

– Besiktningsmännen kan sin sak, men det är djurägaren som känner sin gård bäst. Har man till exempel flera katter på gården så är skrämmor med rörelsesensorer inget bra alternativ. Det är viktigt att djurägaren tror på och känner sig bekväm med de åtgärder man väljer att genomföra, säger Jens Frank.

<h3>Rovdjursangrepp mot tamdjur</h3>Det är lodjuret som står för de flesta angrepp som sker mot tamdjursbesättningar i Sverige, omkring 100 per år, medan vargen står för ungefär hälften.Vargen, som ibland jagar i flock, slår dock vanligtvis fler djur än lodjuret vid ett angrepp.

De närmaste dygnen efter ett varg- eller lodjursangrepp i en tamdjursbesättning är risken för nya angrepp som störst. För att minska risken bör man sätta in förebyggande åtgärder snabbt – helst inom 12 timmar.

Ska inte finnas någon ”belöning” kvar när vargarna återvänder.

Snabba åtgärder viktiga vid vargangrepp

Företagande

Rovdjursexperten Jens Frank från Viltskadecenter om åtgärder vid angrepp av varg eller lo.