Edvard Hollertz

Det finns inga politiska beslut som säger att äganderätten till skog ska försvagas. Tvärtom. I januariavtalet mellan S, MP, C och L lyder en portalmening: ”Värna och stärk den privata äganderätten till skogen.” M, KD och SD säger sig också slå vakt om en stark äganderätt. En förkrossande riksdagsmajoritet finns. Trots det försvagas äganderätten av en snabb rättsutveckling inom och utanför Sverige.

Nyligen föll en dom i Mark- och miljödomstolen i Östersund. Av <a href="https://www.dn.se/sverige/ny-miljodom-ger-allmanheten-ratt-att-overklaga-avverkning/">Dagens Nyheter</a> beskrevs domen som omdanande (18/2). Det är den. Domstolen gör tolkningen att allmänheten ska ha rätt att överklaga avverkningar, enligt FN:s Århuskonvention.

Det här är en i raden av rättsfall som miljöorganisationer har drivit för att få allt större inflytande över enskildas mark och i förlängningen försvaga äganderätten.

Vän av ordning kan invända att Sveriges anslutning till Århuskonventionen är en politisk produkt. Konventionen infördes i svensk rätt 2005 och syftar till att ge allmänheten information och göra den delaktig i miljöprocesser. Genom miljöorganisationer ges allmänheten en klagorätt.

Men den bedömning som politikerna gjorde när Sverige anslöt sig till Århus­konventionen var att den inte skulle ändra på särskilt mycket. Det lär inte ha funnits på kartan att Facebook-grupper skulle ges rätt att överklaga avverkningar – men det är där vi verkar vara nu.

För sakta men säkert har Århuskonventionen omtolkats. Från början ställdes höga krav på de organisationer som skulle ges rätt att företräda allmänheten. Det krävdes minst 2 000 medlemmar, ett naturvårds­syfte, inget vinstsyfte samt minst tre års dokumenterad verksamhet. Nu kräver Miljöbalken bara 100 medlemmar.

Givet den snabba rättsutvecklingen finns det anledning att fråga sig var det stannar. Om nu intressegrupper ges rätt att överklaga avverkningar vad hindrar att även annan markanvändning som myndigheter har haft något att göra med kan överklagas? Som valet av gröda på en åker som det har sökts EU-stöd för.

Det finns en uppenbar risk för att det instrument som skulle ge ansedda miljöorganisationer en möjlighet att stoppa uppenbara miljöbrott utvecklas till ett drömverktyg för rättshaveristernas förening. Om allmänheten kan överklaga skogsbruksåtgärder lär det leda till att många avverkningar dras inför domstol för att fördyra, försena och obstruera.

Grogrunden för det finns. Vi ser en växande och ideologiskt driven rörelse som vurmar för orörd natur. Det finns många husägare som inte vill att den omgivande skogen, som ägs av någon annan, ska bli ett hygge. Och det finns grannar som aldrig kan hålla fred.

Det är dags att riksdagen lämnar åskådar­läktaren och försvarar äganderätten. Det bör inte lämnas till domstolar att tolka Århuskonventionen.

Det är dags att riksdagen lämnar åskådar­läktaren när det gäller äganderätten, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz.

Det är dags att riksdagen lämnar åskådar­läktaren när det gäller äganderätten, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz.

Riksdagen försvarar inte äganderätten

Företagande

Äganderätten måste försvaras. Åhuskonventionen har omtolkats och det finns en risk för att det instrument som skulle ge miljöorganisationer en möjlighet att stoppa miljöbrott utvecklas till ett drömverktyg för rättshaveristernas förening.