Utblick är ledarsidans vinjett för skrivna utblickar. Här skriver gästande eller fasta skribenter från nära och fjärran för att vi ska lära oss mer om världen.
”Äganderätt går före allemansrätt”
Det är dags att vi återställer balansen i skog och mark. Allemansrätten ska inte få trumfa äganderätten, skriver Teodor Johansson.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Allemansrätten ger alla i Sverige rätt till att röra sig fritt i naturen. Men det som en gång underlättade för resande skapar i dag en osäkerhet för markägare.
Allemansrätten växte fram långt innan dagens samhälle växte fram. När varken motorväg eller vägkrog fanns var resande tvungna att låta hästarna vila och beta längs med vandringsleden. I dag lever vi i en annan värld. Hästarna har bytts ut mot husvagnar och betningen mot kommersiella bärplockare. Det har skapat konflikt i stället för frihet.
Vissa hävdar att allemansrätten är unik för Sverige. Detta är till viss del sant. Men det är inte tillgången till naturen som är unik. Flera länder med friluftskultur har lagstiftning för detta. Det är länder som Norge, Finland, Island och Storbritannien. Det som skiljer dessa länder från Sverige är att markägarens intressen går före besökarens.
I dag kan vi se hur den slappa synen på ägande i Sverige blir utnyttjad. Det mest välkända problemet är stora grupper bärplockare. De länsar andras skogsmarker på bär och svamp. De får sedan fritt sälja dessa vidare för egen ekonomisk vinning. Markägaren har ingen rätt att hindra dem eller kräva kompensation. Även ridskolor och guidade turer får röra sig fritt.
I blygsam utsträckning har detta en väldigt liten påverkan på naturen. Men flera gånger om dagen varje dag i veckan blir snabbt skadligt. Marken trampas ner och djurlivet störs.
Den okontrollerade allemansrätten bidrar till att natur förstörs. För att undvika detta är det nödvändigt att begränsa allemansrätten. Det bör vara upp till markägaren att avgöra vilka kommersiella verksamheter som får bedrivas på marken. Än viktigare är att vi hindrar allemansrätten från att svälla ännu mer.
Vi har även ansvar att förmedla till kommande generationer vad som är tillåtet i naturen, något som blir allt viktigare då allt fler saknar förståelse för markägande och livet på landsbygden. Här kan vi följa efter våra nordiska vänner. Men för att kunna garantera markägarnas grundlagsskyddade äganderätt krävs en skärpning.
Dagens frikostiga tolkning av allemansrätt bör ersättas av en ny ordning som tar större hänsyn till äganderätten. I dag har vi en allemansrätt som i allt för stor utsträckning förhindrar byggande och begränsar markägarens möjligheter att bruka och leva på marken.
Det är dags att jämna ut vågskålarna. Markägarna bör få mycket mer att säga till om.
Teodor Johansson
Teodor Johansson är uppväxt och bor på den östgötska landsbygden. Han är ordförande (M) i Barn- och utbildningsnämnden i Ödeshögs kommun och går SNBs Skribentskola.