Martin Gustafsson

1693475816541.jpeg

Rotröta är en av de mest ekonomiskt kännbara skogsskadorna och beräknas kosta skogsbruket miljardbelopp varje år då gran klassas ned i kvalitet på grund av svampsjukdomen.&nbsp;

Enligt SLU är cirka 15 procent av all avverkad granskog idag drabbad av rotröta.Samtidigt visar <a href="https://www.atl.nu/ny-forskning-rotrota-i-var-femte-tall">forskning om rotröta</a> att även tallen är svårt drabbad. Hur stora kostnaderna skadorna på tall innebär är dock inte kartlagt.För att förhindra att rotrötan sprider sig behandlas de färska stubbarna vid grangallring med det biologiska bekämpningsmedlet Rotstop som innehåller pergamentsvamp.Mimmi Blomquist, doktorand på SLU, har i en studie tittat närmare på hur behandlingen fungerar i praktiken. Undersökningen gjordes på 15 grangallringar i Götaland. Det man ville få svar på var hur mycket av stubben som var täckt med bekämpningsmedlet. Enligt forskning måste hela stubben vara täckt för att maximal effekt, medan ett allmänt råd till skogsbruket har varit att det är tillräckligt med minst 85 procent.<h2>En tredjedel av stubbarna för dåligt täckta</h2>I studien undersöktes också om det fanns pergamentsvamp på de behandlade stubbarna och hur många av de behandlade stubbarna som drabbats av rotröta.Enligt undersökningen hade en tredjedel av stubbarna lägre täckningsgrad än 85 procent medan ungefär en femtedel var helt täckta.För att hitta pergamentsvamp på de behandlade stubbarna användes DNA-analys. Resultat visade att svampen inte kunde hittas på en fjärdedel av de undersökta stubbarna.<h2>Behandlade stubbar smittade av rotröta</h2>När det gällde att undersöka hur många av de färska stubbarna som smittats av rotröta återvände man till gallringarna två månader efter att de utförts och sågade av en trissa från stubben som sedan analyserades. Resultatet visade att 45 procent av stubbarna smittats trots behandlingen.Att Rotstop fungerar om behandlingen görs korrekt är klarlagt. En förklaring som förs fram i studien till det bristfälliga resultatet är att bekämpningsmedlet inte hållas tillräckligt kylt.Jonas Rönnberg, handledare för studien och också föreståndare vid SLU:s skogsskadecentrum, anser att stubbehandlingen överlag i svenskt skogsbruk är undermålig.–&nbsp;Det fungerar inte särskilt bra i praktiken. Visst finns det de som är jätteintresserade och har ett oklanderligt resultat gång efter gång men i genomsnitt är det tyvärr så att de flesta inte gör ett tillräckligt bra jobb, säger han.

Jonas Rönnberg är föreståndare för SLU:s skogsskadecentrum. 

1693475547950.jpeg

&nbsp;<h2>Behandlingen måste bli bättre</h2>Han menar att det dels handlar om teknik och dels om att visa på vikten av att stubbehandlingen görs på rätt sätt.–&nbsp;Man behöver ta ett omtag på det här från ledningshåll. Man ska inte komma undan med att det var besvärligt att stubbehandla på ett visst ställe, utan det ska göras, säger han.<h2>Hårdare kontroller borde införas</h2>För att få till en förbättring behövs enligt honom fler uppföljningar och kontroller än vad som sker idag. Även en ordentligt genomgång av att skördarna har rätt utrustning är nödvändigt.&nbsp;– Det kan vara en slang som inte har tillräcklig dimension och då blir det inte rätt tryck ut i svärdet och täckningsgraden blir inte tillräcklig, säger han och fortsätter:&nbsp;– Många har inte precis rätt utrustning, de kanske har nästan rätt utrustning, och det sker stubbehandlingar som kanske fungerar ibland men inte alltid.&nbsp;

<h3>Rotröta</h3>Rotröta drabbar främst gran och tall. Den orsakas av rottickan, en svamp, som sprider luftburna sporer.&nbsp;Överstiger temperaturen fem grader infekteras nyaverkade stubbar eller så går smittan in genom färska skador på träden.&nbsp;Träd som angripits sprider sedan smittan vidare genom rotkontakt med andra träd. På gran kan rotrötan upptäckas genom avstannad tillväxt eller ett rikligt kådflöde på stammen men ofta syns inte rötan förrän vid avverkning. Gran med rotröta klassas ned till massaved eller brännved.&nbsp;På tall är det rötterna som drabbas, vilket leder till nedsatt tillväxt och därmed större risk att trädet angrips av skadeinsekter. Det är också stor risk att den angripna tallen dör.&nbsp;För att undvika rotröta rekommenderas stubbehandling eller att skogsåtgärden görs vintertid. Även slutavverkningsstubbar infekteras vilket innebär att rotrötan då överförs till nästa generation skog.&nbsp;I Sverige stubbehandlas främst stubbarna vid grangallring. Att tall behandlas är ovanligt, likaså att stubbarna vid slutavverkning behandlas.&nbsp;

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/kiplingebergs-gods-har-halverat-andelen-gran">Kiplingeberg har halverat andelen gran</a><a href="https://www.atl.nu/sa-uppstar-markskadorna-och-sa-kan-de-minska">Så kan markskadorna begränsas</a>

Rotröta på gran och tall är ett av skogsbrukets största problem. Nu visar forskning att stubbehandlingen som görs ofta är bristfällig.–&nbsp;Det fungerar inte särskilt bra i praktiken, säger Jonas Rönnberg, SLU.

För låg täckningsgrad tros vara orsaken.

45 procent av granen smittades av rotröta trots behandling

Skog

För låg täckningsgrad tror forskare vid SLU är orsaken till ett av skogsbrukets värsta och mest ekonomiskt kännbara problem.