Påhl Ruin

I regeringens höstbudget satsas 650 miljoner över tre år, alltså långt ifrån de 22 miljarderna som krävs.

Regeringens mål är att 98 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en hastighet av minst 1 Gbit per sekund år 2025. Grundtanken är att utbyggnaden ska vara marknadsdriven, men att offentliga insatser måste till i områden där förutsättningar för kommersiell utbyggnad saknas.

För att nå målet krävs en investering på 53 miljarder kronor, enligt Post- och telestyrelsen (PTS). Marknadens aktörer förväntas stå för 31 miljarder – då återstår 22 miljarder. I regeringens höstbudget satsas 650 miljoner över tre år, alltså långt ifrån vad som krävs.

Analytikern Jens Ingman vid PTS gjorde nyligen en egen uppdatering av hur långt utbyggnaden av bredbandet har kommit. Och han överraskades av hur stora skillnaderna är mellan till synes liknande kommuner.

– Man hade kunnat tro att de skulle ha kommit ungefär lika långt.

– Det finns förstås många orsaker, men en förklaring är att vissa kommuner har varit mer aktiva än andra. De har haft mer genomtänkta strategier, de har samarbetat nära med regionen, med civilsamhället och med företagen.

<h3>”Brist på tid och resurser”</h3>

Organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, skrev redan i våras till regeringen att det både krävs mer resurser och mer samarbete för att målet ska nås.

– Det handlar om en sam­hällsbärande infrastruktur, säger SKL:s bredbandsstrateg Michaela Stenman.

Hon menar att skillnaderna i bredbandsutbyggnad bland annat beror på skiftande lokalt engagemang i kommuner, fiberföreningar och byalag. Vissa har varit duktigare än andra på att hitta EU-finansiering, i huvudsak från regionalfonden och lands­bygdsprogrammet.

Men att det gått trögt på sina håll beror också på företagens bristande förmåga att leverera enligt förväntan, menar hon.

– För att lösa vad som kvarstår av utbyggnaden måste alla aktörer hjälpas åt.

Varför är inte alla glesbygdskommuner på tårna?

– Oftast handlar det om brist på tid och resurser. Bredband är en av många frågor på den kommunala agendan, säger Michaela Stenman.

Det krävs 53 miljarder för att nå regeringens bredbandsmål till 2025. Men 22 miljarder av dessa saknas i nuläget.

Regeringen satsar 650 miljoner över tre år för att bygga ut bredbandet – långt ifrån de 22 miljarder som behövs.