facebooktwittermail

Fågelinfluensa på kläckanläggning – 18 000 djur avlivas

Fågelinfluensaviruset H5N8 har konstaterats på en stor anläggning i Skåne, meddelar Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Under tisdagen påbörjas avlivningen av anläggningens 18 000 djur.

Under tisdagen kommer 18 000 fjäderfän på en kläckanläggning i Skåne att behöva avlivas efter ett utbrott av fågelinfluensavirus. Bilden har inget med händelsen att göra.
Under tisdagen kommer 18 000 fjäderfän på en kläckanläggning i Skåne att behöva avlivas efter ett utbrott av fågelinfluensavirus. Bilden har inget med händelsen att göra. FOTO: MOSTPHOTOS

SVA utreder just nu smittorsaken. Troligtvis har viruset kommit indirekt, via vilda fåglar.

– Vi vet att smittan är stor hos framför allt vattenlevande vilda fåglar vilket gör att risken blir stor i kustnära områden och nära sjöar, säger Malin Grant, epidemiolog på SVA till ATL och fortsätter:

– Gäss till exempel kan utsöndra stora mängder virus och under rådande väderförhållande, när det är kallt och avsaknad av solljus, kan det överleva ganska länge.

Hon berättar att det ofta inte går att fastställa exakt hur viruset tagit sig in på anläggningen.

– Det finns många olika spridningsvägar som att personal har fått det på sig eller det kommer på utrustning, indirekt via gnagare eller vildfåglar, eller ventilationstrummor.

Läs mer: Sverige höjer skyddsnivån för fågelinfluensan

18 000 fjäderfän avlivas

Två byggnader på anläggningen visade sig vara drabbade av viruset. 18 000 fjäderfän kommer därför att behöva avlivas och byggnaderna saneras. Detta arbete kommer att påbörjas under tisdagen. Ett beslut om spärrförklaring har tagits av Jordbruksverket med en skyddszon på tre kilometer runt den aktuella anläggningen, och en övervakningszon med en radie på tio kilometer.

– Det innebär att man inom området inte får flytta djur eller djurprodukter utan tillstånd. Detsamma gäller i båda zonerna och det behövs tillstånd för att flytta och transportera fjäderfän, säger Katharina Gielen, biträdande avdelningschef för djuravdelningen på Jordbruksverket.

Katharina Gielen, Biträdande avdelningschef, Djuravdelningen, Jordbruksverket.
Katharina Gielen, Biträdande avdelningschef, Djuravdelningen, Jordbruksverket. FOTO: JORDBRUKSVERKET

Tamfåglar bör dessutom hållas inomhus, förutom vid särskilda undantag.

– Men då måste man göra allt för att skydda dem även utomhus, som att ha tak över foder och vatten, ha dem stängslade och på minskad yta så att de inte rör sig helt fritt, säger Katharina Gielen.

Hon berättar att de har varit på plats för att se vilka stora anläggningar som finns inom zonerna och varit i kontakt med dem för att berätta läget och få överblick över gårdarna.

– Vid konstaterad fågelinfluensa är vi skyldiga att göra detta, liksom djurägare är skyldiga att anmäla vid misstake om episoti.

”Extremt smittsamt”

Det är viktigt med en snabb bekämpning i den drabbade delen, annars riskeras vidare spridning. Malin Grant berättar att gården i fråga agerade tidigt och att det är en anläggning med hög biosäkerhet, som ändå råkade bli drabbad.

– Viruset är extremt smittsamt.

Hon säger att det finns flera frågor som lantbrukare kan tänka igenom kring den egna besättningen för att försöka minska risken för smitta och spridning av viruset:

– Vilka är de möjliga vägarna in till mina djur? Hur ser det ut med personalens rutiner, skyddsutrustning, handtvätt, transporter, besökare? Kan man hålla vilda fåglar borta från utomhusmiljön i närheten av gården så är det en fördel, genom att eliminera sådant som attraherar dem.

Det kan till exempel handla om att se till att det inte finns foderspill eller vattensamlingar på gården.

Malin Grant, Epidemiolog, Avdelningen för epidemiologi och sjukdomskontroll på SVA.
Malin Grant, Epidemiolog, Avdelningen för epidemiologi och sjukdomskontroll på SVA. FOTO: PRIVAT

Läs mer: 4 000 skånska kalkoner avlivade efter influensautbrottet

Ingen utomhusvistelse

Den 6 november inträffade smitta av viruset inom en Kalkonbesättning i Skåne. Katharina Gielen berättar att de nyligen lyft på restriktionerna och att anläggningen förklarats fri från smitta.

Hur lång tid det tar innan en smittad gård friförklaras varierar.

– Det beror helt på storlek på besättning och att allt löper på som förväntat. Djuren ska ju först avlivas, sedan ska byggnader saneras och så ska det stå tomt en viss period.

Efter utbrottet på kalkonbesättningen har skyddsnivå 2 gällt över hela Sverige, vilket innebär att tama fjäderfän inte får vistas utomhus förutom vid speciella undantag. Det finns inga planer på att häva restriktionerna i nuläget.

– Det bygger på omvärldsbevakningen och rapporter om att det just nu cirkulerar virus bland vilda fåglar, i flera länder i Europa. Faran är absolut inte över än, säger Katharina Gielen.

– Vi håller tummarna att inte fler ska drabbas. Det kan innebära stora ekonomiska förluster och konsekvenser för producenterna som drabbas. Men också stort djurlidande, säger Malin Grant.

Läs mer: Restriktioner tas bort runt drabbad kalkongård

Läs också: De drabbades av Newcastlesjuka

Så kan du upptäcka viruset H5N8

Fågelinfluensaperioden sträcker sig ofta från oktober till april där väderförhållandena gynnar viruset och då finns en ökad risk att fjärderfän drabbas. Just nu råder stor risk i södra Sverige, främst längs kuster och vattendrag. Men när flyttfåglar återvänder norrut kan risken förändras till andra delar av landet.

För att undvika smitta krävs goda smittskyddsrutnier och att djurhållare håller koll över sin besättning för att tidigt upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.

”De kan bli sjuka och hängiga, äta mindre, få diare eller blödningar och missfärgningar på ben och huden. Värphöns kan man märka på att de inte producerar ägg. Men just det här fågelinfluensaviruset är så sjukdomsframkallande och aggressiv att oftast hinner man inte se det här innan djuren hinner dö”, säger Malin Grant, epidemiolog på SVA.

Hon berättar att risken att viruset sprids från en anläggning till en annan är väldigt liten. Den stora smittorisken är via vilda fåglar.

I nuläget ses ingen fara för smitta bland människor utan det är djur som har drabbats.

Källa: Malin Grant/SVA

Rapportera in döda fåglar

SVA vill gärna att allmänheten rapporterar in fynd av döda vilda fåglar till myndigheten så att ökad dödlighet kan upptäckas i tid, samt i vilka områden som vildfåglar kan vara drabbade av viruset. Mejla till rapporteravilt.sva.se