Martin Hammar

1674724377661.jpeg

<p>100-tonnarna, som består av de kor som producerat 100 ton mjölk under sin livstid, blir nu fler i Sverige. Nyligen nåddes även nytt rekord när <a href="https://www.atl.nu/697-wilhelmine-ar-sveriges-basta-mjolkko">kon Wilhelmine blev första ko</a> att mjölka 200 ton mjölk.&nbsp;</p>

<p>De här korna tillhör toppskiktet av högpresterande kor och ingår alla i en exklusiv ko-klubb.</p><p>Avelsföreningen Svensk Holstein, som årligen delar ut pris till kor med hög livstidsproduktion, har sett en markant ökning av 100-tonnare sedan priset började att delas ut 2002.</p><p>– I början delade vi ut priset till 20 kor som passerade 100-tonsgränsen, året efter 40 och runt 2005 fick 80 kor motta utmärkelsen. Sedan dess har siffran legat på omkring 100 kor om året och så har det fortsatt fram tills för två, tre år sedan. Då hände något, och i dag har vi omkring 200 till 250 nya 100-tonnare varje år, säger Gill Zeilon, vd för Svensk Holstein.</p>

1674725164462.jpeg

<h2>Här mjölkas det mest</h2><p>Ökningen beror på flera faktorer, tror Gill Zelion. Bland annat bättre genetik, men också bättre skötsel. Trots det är det en bit kvar upp till toppen. I dag skryter Israel med att producera det högsta mjölkutbytet per ko, följt av USA och Kanada. Sverige återfinns på femte plats, enligt Holsteinföreningen.</p><p>En svensk genomsnittsko producerar runt 40 000 liter mjölk, och har en livslängd på omkring fem till sex år. Fler 100-tonnare och längre livslängd skulle kunna få oss svenskar att gå om danskarna som nu innehar fjärde platsen, menar Gill Zelion.</p><p>– Jag tror att de flesta bönders mål är långlivade kor, eftersom det är dyrt att hitta ersättare. Längre livstid genererar också mer mjölk i slutändan. Många har också som mål att få fram en 100-tons ko från varje årskull. En del lyckas, men inte alla.</p>

1674719969182.jpeg

<h2>Den röda kon kan också</h2><p>Även på SRB-sidan ökar mjölkproduktionen per kor. I alla fall om man går efter de siffror som Kokontrollen presenterar årligen.&nbsp;</p><p>– Det var en liten dipp för alla raser förra året, men över lag ökar produktionen för SRB. Under 2022 fanns det till exempel 133 SRB-kor som mjölkat 100 ton eller mer, säger Maria Eriksson, konsulent på SRB-föreningen.</p><p>Att den röda kon mjölkar bra är glädjande och avgörande, menar hon. Anledningen till det tror hon grundar sig i avelsarbetet och skötseln, vilket ger högre avkastning.&nbsp;</p><p>Det är många gånger en vinst att behålla en bra och produktiv äldre ko i besättningen eftersom det minskar rekryteringskostnader, enligt Maria Eriksson.</p><p>– Men man ska också ta hänsyn till det genetiska framsteget. Det kommer ständigt nya tjurar som resulterar i nya djur med bättre potential än förgående generationer. Mjölkmängden är viktig för SRB och i kombination med hälsa, fertilitet och exteriör ger den i slutändan en produktiv, robust, frisk och hållbar röd ko. Helheten spelar stor roll för ekonomin.</p>

1674724185298.jpeg

<h3><strong>Läs också</strong></h3><p><a href="https://www.atl.nu/kokontrollen-visar-pa-stabil-medelavkastning"><strong>Stabil avkastning i Kokontrollen – men rekordåren bröts</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/697-wilhelmine-ar-sveriges-basta-mjolkko"><strong>Sveriges första 200-tonnare</strong></a></p>

<p>Både Holsteinföreningen och SRB-föreningen vittnar om att de högmjölkande korna blir fler i Sverige. Bakom hemligheten med maximerade juver ligger åratal av bra skötsel och avelsarbete.&nbsp;</p>

Den svenska kon presterar bättre än någonsin tidigare – här är varför.

100-tonnarna blir fler när korna mjölkar mer

Djurhållning

Både Holsteinföreningen och SRB-föreningen vittnar om att de högmjölkande korna blir fler i Sverige. Gäller både Holstein och SRB.