Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    15 april

    Vattnet slukar marken

    Baithakatha

    Lantbruket i Bangladesh drabbas hårt av klimatförändringarna. Allt större arealer slukas av vatten. En del bönder börjar bokstavligen odla sina grödor på vattnet.

     Bönderna i Baithakatha säljer produkterna från de flytande odlingarna till uppköpare från huvudstaden Dhaka på en flytande marknad.
    Bönderna i Baithakatha säljer produkterna från de flytande odlingarna till uppköpare från huvudstaden Dhaka på en flytande marknad.

    På en flod i Baithakatha i södra Bangladesh guppar ett 20-tal prunkande odlingar i vattnet. Bönder står lutade över dem, med vatten upp till låren, och rensar ogräs.

    – Avkastningen från de flytande odlingarna är bättre än från dem på land. Dessutom dränks de inte av vatten vid regn och översvämningar. De håller sig flytande och plantornas rötter får konstant tillgång till vatten, säger 46-årige bonden Farouk Hawlada.

     Cirka 90 procent av Bangladesh yta ligger 10 meter eller mindre över havsnivån.
    Cirka 90 procent av Bangladesh yta ligger 10 meter eller mindre över havsnivån.

    46 procent av Bangladeshs 163 miljoner invånarna lever på jordbruk, men deras försörjning hotas av klimatförändringar.

    – Odlingarna på land förstörs av kraftiga regnfall och översvämningar. De senaste tio åren har det blivit allt värre, säger 34-årige Abdu Rahim.

     Många bönder i södra Bangladesh bor på vattnet, odlar på flytande odlingar och säljer sina produkter på flytande marknader.
    Många bönder i södra Bangladesh bor på vattnet, odlar på flytande odlingar och säljer sina produkter på flytande marknader.

    Bangladesh ligger i det bengaliska deltat som bildas av floderna Brahmaputra, Ganges och Meghna. Cirka 90 procent av landets yta ligger 10 meter, eller mindre, över havsnivå. Med den globala uppvärmningen blir oceanerna varmare, glaciärerna smälter och havsnivån stiger. Alltmer av Bangladeshs yta slukas av vatten.

    – Därför börjar allt fler bönder odla på flytande odlingar, även i andra delar av landet, säger Abdu Rahim.

     I södra Bangladesh har flytande odlingar funnits i cirka 200 år. Nu har systemet spridit sig till andra delar av landet.
    I södra Bangladesh har flytande odlingar funnits i cirka 200 år. Nu har systemet spridit sig till andra delar av landet.

    I södra Bangladesh har flytande odlingar funnits i cirka 200 år. Nu har systemet spridit sig till andra delar av landet. Odlingarna är vanligtvis cirka 50 meter långa, 1,5 meter breda och 1,2 meter höga. De består oftast av ett cirka 80 centimeter högt fundament av vattenhyacintsrötter som täcks av vattengräsarterna dulalilata och topapana. Ibland används även bambuträ i konstruktionen.

    – Översta skiktet täcks sedan med en blandning av krossad kalksten, musselskal, jord och kreatursgödsel, säger Abdu Rahim.

     Farouk Hawlada säger att avkastningen från de flytande odlingarna är bättre än från de på land.
    Farouk Hawlada säger att avkastningen från de flytande odlingarna är bättre än från de på land.

    Under vintern, som sträcker sig från oktober till mars, odlas först grönsaker och papaya. Under senvintern odlas ris som tillsammans med jute är Bangladeshs vanligaste gröda. Produkterna från Baithakatha köps av uppköpare från huvudstaden Dhaka som säljer dem vidare till resten av landet. Inför årets grönsakshögsäsong, sommaren, byggs nya flytande odlingar. Sommaren varar från mars till juni och följs av en 4-5 månader lång monsunperiod.

    – Det är den värsta tiden. Vi kan inte göra annat än att hoppas att odlingarna klarar sig, säger Abdu Rahim.

     I södra Bangladesh har flytande odlingar funnits i cirka 200 år.
    I södra Bangladesh har flytande odlingar funnits i cirka 200 år.

    Odlingarna är förankrade i flodbottnen med bambupålar, men de slits ofta upp av monsunstormar. Den största faran är dock cykloner som har blivit alltmer frekventa och kraftiga.

    – För tio år sedan drabbades vi av en enorm cyklon. Alla våra flytande åkrar förstördes. Vi fick sälja vårt hus för att ta lån till att starta om från noll, säger Abdu Rahim.

    Nur Ahamed Khondaker, representantsassistent för FN:s Livsmedels- och Jordbruksorganisation FAO i Dhaka, säger att de flytande odlingarna troligtvis bara är en av tusentals klimatsmarta lösningar som bönderna har utvecklat under tidens gång.

    – Forskare studerar nu olika klimatsmarta lösningar som bönder har utvecklat, säger han.

     46-årige Farouk Hawlada rensar ogräs på sin flytande odling i Baithakatha i södra Bangladesh.
    46-årige Farouk Hawlada rensar ogräs på sin flytande odling i Baithakatha i södra Bangladesh.

    Det handlar om att sammanföra traditionell kunskap med modern teknologi, men Nur Ahamed Khondaker betonar att det krävs stora investeringar i forskningen för att övervinna problemen som klimatförändringarna orsakar. Flytande odlingar kan bara lösa en bråkdel av dem. Växthuseffekten bidrar till exempel till allt högre temperaturer som många traditionella grödor inte klarar av. I torkdrabbade nordvästra Bangladesh har risbönder börjat odla torktoleranta mangosorter istället. I södra Bangladesh blir grund- och flodvattnet bräckt av de höjda havsnivåerna.

     34-årige Abdu Rahim vittnar om allt värre regn och översvämningar i södra Bangladesh. Största faran är cykloner.
    34-årige Abdu Rahim vittnar om allt värre regn och översvämningar i södra Bangladesh. Största faran är cykloner.

    Markerna försaltas

    – Den förhöjda salthalten dödar givetvis även traditionella grödor på flytande odlingar, till exempel ris, säger Nur Ahamed Khondaker.

    Salthalten i marker och vatten ökar snabbare än utvecklingen av nya salttoleranta rissorter. Många bönder går över till vattenbruk, det vill säga att odla skaldjur. En del menar att det ytterligare höjer salthalten i vatten och marker.

    – Andra hävdar att det inte har någon påverkan alls, men det finns inga utförliga studier än, säger Nur Ahamed Khondaker.

     Bönder på väg till en flytande marknad med sina produkter på en flod i södra Bangladesh.
    Bönder på väg till en flytande marknad med sina produkter på en flod i södra Bangladesh.

    FAKTA Klimat i Bangladesh

    * Naturkatastrofer, till exempel översvämningar och cykloner, inträffar nästan årligen i Bangladesh, men på senare tid har de blivit oförutsägbarare och kraftigare.

    * Årligen tvingar jorderosioner 50 000-200 000 bangladeshier att lämna sina hem. Om havsnivån höjs med 90 centimeter kommer cirka 20 procent av landet att dränkas. 30 miljoner människor skulle då tvingas på flykt.

    * Världens största mangroveskog, Sunderban, finns i Bangladesh och Indien. Dess träd absorberar koldioxid, lagrar kol i sedimenten och dämpar därmed effekterna av global uppvärmning. Även mangroveskogen hotas nu av klimatförändringarna.

    FAKTA Bangladesh

    Areal: 148 460 km² 

    Invånarantal: Cirka 163 miljoner.

    Statsskick: Parlamentarisk demokrati

    Religion: Cirka 90 procent muslimer och cirka 9 procent hinduer.

    Språk: Bengali.

    Huvudstad: Dhaka som har 18 miljoner invånare (2016)

    Ekonomi: Marknadsekonomi. Export av kläder och textiler är största inkomstkällan från utlandet. Jordbruket står för cirka 16 procent av landets BNP och de största exportprodukterna är jute, tobak och te.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen