Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    13 december 2016

    Kryphål i lagen öppnar för miljardvinster för elbolagen

    Sveriges 10 största elnätsbolag gjorde en vinst på drygt nio miljarder förra året. ATL:s granskning visar att vinsterna inte bara investeras i säkrare elnät.

     High voltage electricity pylon over blue sky and sun
    High voltage electricity pylon over blue sky and sun FOTO: Simin Zoran

    De 3 största elnätsbolagen har de senaste 5 åren lämnat nästan 25 miljarder kronor i koncernbidrag till sina ägare. Elbolagen har svårt att tjä­na pengar på sin elproduktion och elhandel, i dag är det bara deras monopolmarknad som är riktigt lönsam: eldistributionen.

    Trots stora investeringar i säkrare elnät så är Sveriges elnätsbolag riktiga vinstmaskiner. Förra året hade de en rörelsemarginal på 19 procent, en ökning från 13 procent fyra år tidigare.

    De 10 största elnätsbolagen gjorde tillsammans en rörelsevinst på 9,1 miljard 2015. Men av årsredovisningarna att döma så stannar inte

    vinsterna kvar i nätbolagen.



    Vattenfall Eldistribution gav 2,2 miljarder av rörelseresultatet på 3,4 miljarder kronor i koncernbidrag till förlusttyngda moderbolaget

    Vattenfall AB förra året.

    – Statliga Vattenfall styrs ytterst av våra folkvalda politiker som gör allt för att få in intäkter till den svenska staten och inte minst för

    att täcka kostnaderna för de misstag Vattenfall tidigare begått. Det ger övriga elnätsbolag samma möjlighet, rasar energiaffärsrådgivaren Valter Andersson i Skåne.

    Endast ett undantag

    Totalt gav 9 av 10 bolag koncernbidrag eller utdelning till moderbolaget. 6,8 miljarder kronor överfördes från de nio elnätsbolagen. Bara

    Mälarenergi Elnät fick behålla pengarna.

    – Uppdraget är ett elnät med hög kvalitet och låga priser, säger Asoos Rasool, vd på Mälarenergi Elnät.

    – Vi inser att pengarna behöver stanna kvar i företaget för att vi ska kunna göra nödvändiga investeringar i nätet.

    Kryphål i lagstiftningen

    Enligt Ellagen ska det vara vattentäta skott mellan de konkurrensutsatta elbolagen och elnätsbolagen som agerar på en monopolmarknad.

    Nätföretaget ska vara självständigt i förhållande till övriga delar av koncernen när det gäller de tillgångar som

    nätföretaget behöver för att trygga drift, underhåll och utbyggnad av nätet.

    Men det finns ett kryphål i lagen. Ägarna av nätbolagen får utöva den styrning som krävs för att säkerställa en rimlig avkastning på de investeringar som gjorts i nätföretaget.

    Det här öppnar för utdelning och koncernbidrag från nätbolagen.

    Jättarna granskade ATL har granskat kraftjättarna Vattenfall, Eon och Ellevio (tidigare Fortum). De senaste 5 åren har de lämnat koncernbidrag

    på 24,6 miljarder.

    – Det är inte reglerat. Men jag vill framhäva att vi jobbar aktivt med att begära ändringar av lagen och att detta kan komma att bli aktuellt

    framöver, säger Tobias Alkefjärd som är analytiker och ekonom på avdelningen för nätreglering hos Energimarknadsinspektionen.

    Riksdagsmannen Staffan Danielsson (C) har nyligen skrivit en motion om elnätsavgifterna och kräver en statlig utredning.

    – Jag känner en otrygghet i att en del bolag kanske har tagit i för mycket, att man försöker ta hem lite extra vinster. Och det tycker jag inte är acceptabelt på en monopolmarknad, där måste staten ha en noggrann kontroll och ha muskler för att ingripa om bolagen har tagit ut för mycket.

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen