Långresenärer hemma igen

Bonden på Persöfjärden inspekterar lagården på kryckor. Lärmens har haft den varmaste dagen sedan slutet på november. På Ingvaldstorp gladdes långresenärerna åt fortsatt fint skidväder efter hemkomsten.

Persöfjärden 9 mars
Bonden hemma igen efter operationen

Vackra vinterdagar och stora snöhögar.

Två veckor har passerat sedan vi skrev sist och vädret har minsta sagt växlat. Det har varit kallt, ner mot 25 minusgrader och pinande vindar för att sedan bli strålande sol och plusgrader. De fina dagarna har verkligen varit fantastiska. Vädret är märkligt, men man ska inte klaga över våra små snöoväder. Egentligen har vi ingenting att klaga över. Jordbävningar och katastrofer runt om i världen ger lite perspektiv på det som känns jobbigt hos oss.

Snön och blåsten har gett Philip lite fysisk träning. Han har kämpat på med att skotta ett tag och tog även hjälp av en kompis. Snön är packad och det är ett ganska trist jobb. Någon rasrisk är det dock inte, men vi vill ta det säkra före det osäkra.

I ladugården rullar det på ganska bra. Det torra och skrymmande fodret har varit lite knepigt, men nu börjar ensilaget i silon ha lite lägre ts-halt och utfodringen fungerar bättre. Korna är dock ganska lösa i magen och det blir mycket skit. När man kommer till ladugården på morgnarna är det bedrövligt i både robot och tvärgångar. Jag förstår inte varför de nödvändigtvis måste stanna upp på väg ut från roboten och i de korta gångarna. Vi har haft två sjuklingar i veckan. En ko har kastat kalven och sedan haft lite andra åkommor. Det är inte någon höjdarko och hon står nu på slaktlistan. En annan ko fick högersidig löpmageomvridning i söndags. Efter lite veterinärvård är hon nu på bättringsvägen. Vi har fått två kalvar den senaste veckan, kvigor förstås.

Bonden stelopererade ryggen för två veckor sedan och det har gått över förväntan. Han är nu hemma och på benen. Det är fantastiskt att det fungerar så smidigt med nuförtiden. Han har svårt att hålla sig från ladugården och tar någon inspektionstur per dag på kryckor. Bonden är en reservdelsgubbe med metall i både knän och rygg. Han klarar knappast säkerhetskontrollen på flyget.

Hälsningar familjen Larsson

Lärmens 9 mars
Varmaste dagen sedan 27 november

Taken är snart rena från snö.

Under söndagen inträffade något som inte skett sedan den 11 december, det blev plusgrader.
Även under natten har det fortsatt att vara varmt, + 2,7 under dagen och + 0,5 under natten.
Igår hade vi den varmaste dagen sedan den 27 november.

Snön har släppt ifrån ett silotak och på södra sidan av bostadshuset, men på flera ställen runt gården hänger drivorna farligt nära kanten. Clas har brandpasset just nu och han tordes inte ställa in bilen i garaget igår kväll ifall snön skulle rasa. Fem minuters inställelsetid vid utryckning är för kort om man måste skotta fram bilen först.

Nu på förmiddagen virvlar ett rejält snöoväder runt knutarna trots att vi har ett par plusgrader, kanske tittar solen ändå fram under eftermiddagen. Våra vänner från Frankrike är fascinerade av snön som varierar i färg från dag till dag beroende av vädret, solen och den blåa himlen har ju varit framme stora delar av veckan. Kameran har använts flitigt under hela besöket. Veckan har fyllts av goda middagar och trevligt umgänge bland mina syskon och grannarna, vi vill ju ses så mycket som möjligt nu när Guy och Martine är här.

I lagårn rullar det på ungefär som vanligt, fyra kalvar har fötts under vecken och ett par till är att vänta inom kort, tyvärr fortsätter tjurkalvarna att dominera.

En av de nykalvade korna hade fått en skada på en framspene, ett litet hål mitt på spenen som går ända in till spenkanalen, vilket gjorde det enkelt att ta beslutet om sinläggning av den spenen.

Efter klövverkningen för ett par veckor sedan har ett antal kor blivit halta. En av korna som i veckan skulle gå till slakt fick så svårt att gå så vi beslutade att ringa nödslakten. I fredags blev hon avlivad och hämtad, trist men ändå enda utvägen.

Hälsningar från Lärmens

Ingvaldstorp 9 mars
Hemma igen efter semesterresan

Vi paddlar kajak i Tasmanbukten, utanför staden Nelson på Sydön.

Det är nu nästan en månad sen jag rapporterade från oss i Ingvaldstorp. Anledningen är att vi varit på vårt livs längsta semesterresa. Vi har rest tillsammans med Karin och Magnus från Bleckenstad gård, som ligger mellan Mjölby och Boxholm. Under tre veckor har vi varit på resande fot, och huvudmålet var Nya Zeeland där vi tillbringade 12 dagar. På vägen dit gjorde vi ett stopp i Sidney där vi var i fyra dagar. På vägen hem stannade vi i Hongkong där vi var i tre dagar. Vi har haft en helt underbar resa med stora variationer. Nya Zeeland med sitt vackra böljande landskap, glest befolkat med bara 4 milj invånare. De båda storstäderna är helt olika varandra, men båda med massor av folk.

Vi flög till Aukland på norddön, där vi hyrde bil för att sen bila ned över nordön och vidare till sydön mot Christchurch. Vi åkte mycket på landsbygden, såg så mycket mjölkkor som vi inte ens kunnat drömma om. Gårdarna var mycket enkla. Endast ett mjölkstall mitt ute på betena, djuren gick ute hela året. Vi stannade spontant på flera ställen och pratade med bönder som höll på med mjölkningen, mycket intressant och givande. Gårdarna varierade mycket, från 100-talet kor till 1200-1300 stycken. Förutom mjölkkor såg vi massor av nötdjur och naturligtvis får.

Även om lantbruket har dominerat under resan, så har vi även upplevt mycket annat. Bl.a har vi paddlat kajak i Stilla havet, vilket var en helt underbar naturupplevelse. En incident lade dock lite smolk i bägaren. Vår jättegulliga guide erbjöd sig att fotografera med vår kamera som hon tyvärr tappade i Stilla havets blågröna vatten. Kameran var nyinköpt och vi hade tagit massor av kort. Som tur var har Karin och Magnus tagit ungefär samma foton, så vi har ändå mycket kort.

Vi har tittat på delfiner, sälar och pingviner. I Christchurch träffade vi Karin och Magnus dotter Stina och hennes två kusiner Johan och Emil. Ungdomarna reser som back-packers och kom närmast från Australien. Resan har gått jättebra och vi är så nöjda.

Trots att allt har fungerat hemma så kunde vi nog inte ha valt en sämre tid att resa bort på. Det har ju snöat och blåst som aldrig förr, Philip har plogat snö otaliga gånger. Han är heligt trött på snö och kyla. I ladugården har vi haft hjälp av Markus som har skött djuren på förmiddagarna, medan Philip tagit eftermiddagsturen efter sitt jobb. Under tiden vi har varit borta har vi fått 25 kalvar, varav två tvillingsfödslar. Karin och Chrisitian har bott i Ingvaldstorp en del av tiden, vilket har varit till hjälp för Philip och Camilla som annars även skött eldningen. När det är kallt och blåser går det åt att elda då vår panna värmer både vårt hus och Philip och Camillas. Ja, de som varit hemma har verkligen haft fullt upp.

När Karin och Christian flyttade hem räddade de förmodligen vår katt Håkan från att gå ner i en djup depression. Han var helt över sig given. Trots att husbonden med omsorg installerat en kattlucka i pannrummet, så satt han och jamade hjärtskärande utanför Philip och Camillas hus på nätterna. När Karin och Christian intog huset, och även våra sängar var Håkan åter nöjd och glad.

När vi åkte iväg på semester trodde vi nog att vi åkt skidor för sista gången den här vintern, men där trodde vi fel. Husbonden har gjort nya spår och jag åkte både i lördags och söndags, då det var helt underbart vinterväder och solen värmde skönt. Väl uppe bland ekarna i vårt bete, stannade jag upp och begrundade den vackra omgivningen, klädd i den vackraste vinterskruden man kan tänka sig. Jag kände mig ödmjuk och tacksam över den vackra naturen, det är ändå bra vackert hemma Ingvaldstorp.

Vinterhälsningar från
Berglunds i Ingvaldstorp/Britt-Marie

Dagbok från Persöfjärden Persöfjärdens 9 mars 2010: Bonden hemma efter operation Läs mer Bondedrömmen ledde till Persöfjärden Persöfjärden ligger i Ängesbyn norr om Luleå. Gården drivs av Werner Larsson och hustrun Britta. Inriktningen är huvudsakligen mjölkproduktion.Gården omfattar 96 hektar egen jord, 12 hektar arrende och 240 hektar skog. Läs mer	Dagbok från Lärmens Lärmens 9 mars 2010: Varmaste dagen sedan september Läs mer Jämtländsk mjölkgård med lång tradition i släkten Gammal släktgård i Brunflo sydost om Östersund. Drivs av makarna Clas Ödeen och Ingrid Larm-Ödeen. Mjölkproduktion med 50 kor. Har 680 egna och 30 arrenderade hektar. Läs mer
Dagbok från Ingvaldstorp Ingvaldstorp 9 mars 2010: Hemma igen efter semesterresan Läs mer Berglunds är den ende heltidslantbrukaren i byn Ingvaldstorp är en gammal by utanför Ödeshög. Gården drivs av Britt-Marie och Göran Berglund. Inriktningen är kött. De köper in och föder upp mjölkraskalvar. 190 hektar mark, varav 45 arrenderad, plus 45 hektar skog. Läs mer	Dagbok från Stångby Stångby 12 januari 2010: Dags att avsluta dagboken Läs mer Sockerbetorna bästa valet på Skånegården Släktgård i kulturminnesmärkta Stångby kyrkby utanför Lund. Drivs av Kerstin och Jan-Anders Andersson. Växtodling med inriktning på maltkorn, höstvete och sockerbetor. Brukar 155 hektar åker plus 145 hektar skog på annan fastighet. Läs mer