Plastfibrer i betongen gör skillnaden

Syntetfibrerna är små men många och ingår i en gjutmetod som är snabb, lätt och billig. Järn förekommer än men betong kan numera armeras ­lite hur som helst.
Armeringen gör inte betongen starkare men ger konstruktionen styrka.

Nya armeringsmetoder och armeringsmaterial kombinerat med betongkvaliteter som kompakterar sig själv har gjort det enklare att anlägga betongkonstruktioner. Att betongen inte måste vibreras för att fylla gjutformen gör jobbet billigare och bättre och medför klart förbättrad arbetsmiljö för den som gör jobbet.

Japansk idé
Den hjälpsamma betongen är en japansk idé från slutet av 80-talet.
Sverige ligger långt fram genom bygge av broar och kontorsbyggnader. Den självkompakterande betongen är som en lös gröt som flyter ut utan att lämna hålrum.

Nya armeringsmetoder förenklar också. Mattorna av armeringsjärn ersätts av bland annat fiberarmering som innebär att bitar av exempelvis klippt ståltråd blandas in redan på betongfabriken.

Bitarna anpassas för ändamålet och kan vara allt från 25 till 60 millimeter långa och upp till 0,8 millimeter breda. Små sprickor gör ingen skada även om de är många och till skillnad från få, större sprickor behöver de därför inte åtgärdas.

En tillverkare av sådan plast­armering är Brittiska Anglo-Danish Fibre Industries Limited, Adfil, med danska partnern PP Nordica. PP Nordica marknadsför fibern Durus som blandas i betong med 3–5 kilo per kvadratmeter.
Hittills har man i Sverige levererat till bland annat silor och kycklingstall och på gång är en anläggning för 300 mjölkkor.

Mer armering i kanterna
Glasfiber, nylontrådar eller annat, det är bara att välja vilken armering man vill ha. Möjligen krävs litet armeringsjärn längs kanterna för att slippa tillsätta så mycket stålfiber.
Vill man blanda själv är det svårare.

Det går knappast att bara slänga lämpligt antal armeringsbitar i brockan för då blir det inte fördelat. Många köper färdigarmerad blandning även till stora byggen.

För betongfabriker
Att tillsätta 20 kilo fiber per kubikmeter betong kostar runt 400 kronor extra men det får vägas mot mantid och kostnad för armeringsnät, om man armerar på traditionellt vis.

– Beroende på vilka volymer man ska hantera kan man väl säga att det är betongfabrikerna som klarar ut det. Jag tror att det kan vara svårt att få till det med en liten blandare, säger Patrik Groth på Skanska Sverige, som doktorerat på fiberarmering.