Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Teknik 4 maj

    Han kan sin County

    Countys traktorer byggdes ofta med en Fordson eller Ford som bas. Dragförmågan blev enorm med de stora hjulen men också svängradien. Vi har pratat med en som kör County både till vardags och för nöjes skull.

     County Super 4 var för dyr menade en rådgivare i Lantmannen 1965. Det dyrare inköpspriset gjorde den olönsam jämfört med en tvåhjulsdriven traktor. Men det spelar ingen roll vid veteranplöjning.
    Bild 1/5 County Super 4 var för dyr menade en rådgivare i Lantmannen 1965. Det dyrare inköpspriset gjorde den olönsam jämfört med en tvåhjulsdriven traktor. Men det spelar ingen roll vid veteranplöjning.
     Alf Werner använder bland annat sin County som lyft-traktor i sin entreprenadverksamhet. Här är den på nöjesplöjning i Björkvik.
    Bild 2/5 Alf Werner använder bland annat sin County som lyft-traktor i sin entreprenadverksamhet. Här är den på nöjesplöjning i Björkvik.
     County byggde traktorn så att fram- och bakhjul går lika fort. Det gör att framhjulen inte ”sprätter” loss utan följer med i samma hastighet.
    Bild 3/5 County byggde traktorn så att fram- och bakhjul går lika fort. Det gör att framhjulen inte ”sprätter” loss utan följer med i samma hastighet.
     Lantbruksexpertisen på 1960-talet rekommenderade fyra lika stora hjul när allt högre motoreffekter och vikter på traktorerna skulle ned i marken. De stora hjulen fördelade vikten.
    Bild 4/5 Lantbruksexpertisen på 1960-talet rekommenderade fyra lika stora hjul när allt högre motoreffekter och vikter på traktorerna skulle ned i marken. De stora hjulen fördelade vikten.
     Vändradien är stor men blir betydligt mindre när föraren använder sig av styrbromsarna.
    Bild 5/5 Vändradien är stor men blir betydligt mindre när föraren använder sig av styrbromsarna.

    Alf Werner i Katrineholm äger en County Super 4 och med den veteranplöjer han gärna. Intresset för traktorn som veteranfordon lever han ut i Hjelmarebygdens Veterantraktorförening. Till vardags kör han en täckdikningsmaskin med basen i en County från 1968. Utrustningen är från senare datum och så har den sexhjulsdrift. Erfarenhet av County finns det med andra ord gott om.

    Hur länge har du haft din County Super 4?

    – I snart tio år.

    Vad används den mer till?

    – Jag köpte den för att ha den som leksak. Sen fick jag ett behov, jag har ett gäng grävmaskiner och täckdikningsmaskinen. Jag jobbar med gräventreprenad. Skopor och grejer är tunga. Då kom jag på att använda en pall-lyft på trepunkten. Så den går som hustomte på lagret. Den är bra att ha för att lyfta allt möjligt. Men det är ju inte en smart traktor att åka runt med i en loge bland stolparna.

    Hur är det att köra en County?

    – Det är lite speciellt, det gäller att styra i tid, och ibland hjälper inte det, man lyckas alltid styra för sent. De är lite märkliga, det går inte att styra stillastående. Den är konstant fyrhjulsdriven och när du styr så ändras axelavståndet. Eftersom den är stum mellan fram- och bakaxel måste man i praktiken rulla när man styr. Så att den kan arbeta sig runt.

    Det mest iögonfallande på en County är kanske att den har fyra lika stora hjul och ett relativt litet avstånd mellan hjulen. Två axlar driver framaxeln från bakaxeln, en axel på varsin sida om traktorn.

    Hur är din County byggd?

    – Firman som byggde County gjöt egna trumpeter, bakaxelrör, som de satte dit på Fordarna. Sen gjöt de en vinkelväxel fram. Ena sidans bakhjul driver framhjulet. Det finns ett drivhjulsberoende kraftuttag på bakaxeln och det finns en vinkelväxel i bakaxelröret. I alla fall på 1000-serien.

    County byggdes även på Fordson och då användes en annan lösning. Det som många kanske inte vet är att County även byggdes med Leyland och IH som bas, berättar Alf Werner.

    Varför byggde man inte fler County?

    – De var rätt så mycket dyrare än en tvåhjulsdriven. När Ford och alla andra började bygga nuvarande typer med fyrhjulsdrift gick luften ur County och företaget gick i konkurs.

    Hur är Countyns dragförmåga?

    – Den är oslagbar vill jag påstå. Det är exakt samma hastighet på framaxel och bakaxel. En modern traktors mindre framhjul går lite fortare och då tappar man lite grepp. Därför är Countyn underbar för täckdikning. Oftast är det väldigt blött när man är ute och gräver. Den vanliga framhjulsdriften med små framhjul sprätter sönder gräsroten lite och den är det enda som bär ibland.

    Men är inte svängradien enorm?

    – Både ja och nej. Styr du på vanligt sätt så är den rätt så enorm. Men den bromsar på både bakaxel och framaxel och då kan du köra ”Bobcat” med den. Den vänder runt väldigt bra med hjälp av styrbromsarna och bromsarna är bra på Ford.

    Varför ska man inte säga Ford County?

    – Den är inte byggd av Ford. Men jag håller ju med om att den är byggd Ford.

    Alf Werners County byggdes 1965. Samma år hade Lantmannen en artikel om fyrhjulsdrivna traktorer. Skribenten menade att fyrhjulsdrivna traktorer var dyra och att det inte var ekonomiskt att ha fyrhjulsdrift på traktorer under 90 hästkrafter. Man rekommenderade istället andra metoder som slirskydd på den bakhjulsdrivna traktorn. En County Super 4 var för dyr.

    FAKTA County Super 4 (1965)

    Tillverkare: Fleet England County Commercial Cars Ltd

    Motor: Ford 233, 3,8 liters cylindervolym, 65 hk. Nuvarande motor i Alf Werners County Super 4 är Ford 256 med 4,2 liters cylindervolym och 77 hk.

    Vikt: 3 530 kiloTopphastighet: 30 km/hModellen byggdes från november 1964 till juni 1968. Alfs traktor byggdes i februari 1965.

    Nypris: ca 45 000 kronor

    Källa: Alf Werner

    Jämförelse – priser 1965

    Ford Super Major 5000 2WD: 22 415 kronorCounty Super 6 med 95 hk och 4WD: 58 500 kronorBM Volvo 350 Boxer 2WD: ca 23 000 kronorKälla: Lantmannens marknadsöversikt, 1965

    Alf Werner täckdikar med sin County:

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen