Biogasdrift inget för lantbruket

Det finns bara intresse för att konvertera ett 15-tal traktorer och arbetsmaskiner per år till biogasdrift. Den uppskattningen gör Svensk Maskinprovning (SMP), som utrett frågan åt Jordbruksverket och Transportstyrelsen. De maskiner som främst skulle kunna bli aktuella för biogasdrift tror man är lastmaskiner i tätortsnära verksamhet med närhet till tankställen.

I några få fall skulle det kunna bli aktuellt med lantbrukstraktorer.

– Det handlar i så fall om de som har tillgång till egen gas eller om de råkar befinna sig tillräckligt nära ett tankställe, säger Hans Arvidsson på SMP.

Outvecklad

Tekniken för att bära med sig biogas är outvecklad och räckvidden blir därför låg. Fältarbete under långa arbetspass är därför i princip uteslutet med dagens teknik.

Även om gasen produceras på gården så måste den renas och komprimeras för att kunna tankas.

– Det är ju en vacker tanke att man ska kunna köra på det bränsle man producerar själv men gasen måste ju bearbetas i ett par steg som är rätt så dyra, säger Hans Arvidsson.

Svårt att tjäna

Ett annat bekymmer är att det är svårt att tjäna rent ekonomiskt på biogasdrift. Jord- och skogsbruket får ju tillbaka pengar på bränsleskatten så dieseln är förhållandevis billig.

– Man kan väldigt grovt säga att det går jämnt upp. Biogasen är ungefär lika mycket billigare som den skatteåterbäring som skogs- och lantbruket får.

Transportstyrelsen och Jordbruksverket har fått regeringens uppdrag att utreda förutsättningar för biogasdrivna arbetsmaskiner och ge förslag på hur man underlätta för biogasen.

Men redan nu finns det stora möjligheter att få dispens och är inte alls så krångligt som många verkar tro.

Missuppfattning

– Det är nog en missuppfattning att det är väldigt svårt och krångligt. Egentligen är det inte svårare än att ansöka om dispens för ett typgodkännande, säger Svante Törnquist på Transportstyrelsen.

På FN-nivå har man påbörjat ett arbete för att ta fram globalt harmoniserade regler för dual fuel-tekniken i arbetsmaskiner.

EU utgår sedan från dessa när man ska utforma sina regler. Men det kommer att dröja flera år innan det finns några sådana regler klara. Därför kan Sverige göra egna.

– Men det är lite tveksamt om det är effektivt att Sverige ska hitta på egna regler innan det är klart inom EU. Om vi ändå kanske behöver justera de när FN-reglerna kommer. Men vi jobbar ju utifrån vad vår uppdragsgivare vill och det finns ett tryck för att vi ska ta fram ett sådant här regelverk.