Förenklad översikt av Fendts ABS-bromssystem. Den stora röda lådan är ABS-modulen. Den blå burken är en tryckbegränsningsventil som sitter mellan bromspedal och främre hjulpar. Den kommunicerar med ABS-modulen på elektronisk väg. De gula duttarna framför bromsskivorna är hastighetssensorer som känner av om något av hjulen tappar hastighet. Illustration: Fendt

ABS ovanligt på traktorer i Sverige

Ibland måste man bara stampa bromsen i botten. Men när hjulen låser sig och man tappar kontroll över traktorn är det inte kul. Men behöver det vara så här? Personbilar med ABS-bromsar har ju serietillverkats sedan mitten på 80-talet.
 

Annons

ABS-bromsar

En elektronisk ABS-modul mäter hastigheten på varje hjul med hjälp av sensorer. Om ett av hjulen rör sig för långsamt slår ABS-tekniken till och förhindrar att skivbromsen låser hjulet.
ABS-modulen kommunicerar med en kontrollenhet i hytten som kan styra ett separat hjul via kraftöverföring, om inte bromsverkan är tillräcklig.
Bägge framhjulen kontrolleras samtidigt medan bak­hjulen kontrolleras var för sig via ABS-modulen. Helt automatiskt naturligtvis.

Läs också

Det tog tid, men ingenjörerna har till slut lyckats anpassa teknik för snabbgående landsvägsfordon till terränggående muskelpaket.

Lösningen blev i princip samma sak – men med aningen långsammare reaktionstid. Detta för att kompensera för den betydligt större hjuldiametern på traktordäck och den högre vikten på fordonet. ABS-tekniken har integrerats i traktorns hydrauliska bromssystem för att göra bromsarna lika effektiva på landsväg som i en lerig åker.

Dålig kunskap
Efter en snabb rundringning till några återförsäljare är det tydligt att nästan ingen vet att det ens finns ABS-bromsar för traktorer. Lantmännen Maskin tillhör undantaget. Företaget importerar Fendt 900-serien – ett av få traktormärken i Sverige med ABS-teknik.

– Det är ju på stora maskiner på över 200 hästkrafter som fördelarna med ABS visar sig. Bromssträckan blir kortare och därmed ökar säkerheten för ­både förare och maskin, säger Ingvar Andersson, produktchef på Lantmännen Maskin.

Populära
I länder som Tyskland är traktorer med ABS-bromsar både vanliga och populära. Och redan på Agritechnica 2009 belönades New Hollands ABS-system. I EU har det till och med hörts röster om att ABS-teknik borde lagstiftas på traktorer. Varför har det inte slagit i Sverige?

– Det tillåts betydligt högre hastigheter för traktorer utomlands. Och då är det märkbart säkrare med ABS-bromsar. Och såklart ökar intresset att skaffa sådana maskiner.

Transporter
En annan modell på den svenska marknaden är JCB Fastrac. Traktorer som huvudsakligen utvecklats för transportkörning på vägar i hastigheter över 40 kilometer i timmen.

– De är byggda för att gå 65 kilometer i timmen. Fördelarna med ABS-bromsar visar sig ­givetvis vid lägre hastigheter också. Inte minst vid längre sträckor på sliriga eller hala ­vägar, säger Johan Ljungar på Comforttrac AB, som är generalagent.

På väg bli vanligare
Både han och Ingvar tror att ABS-bromsar kommer att bli allt vanligare i Sverige. Framför allt på maskiner som används för transport. Men också de riktigt stora och starka traktorerna som ska kunna stannas snabbt och effektivt.

I och med ABS-automatiken förhindras att det inre hjulet ­låser sig vid styrbromsning. Bromsverkan är alltså lika effek­tiv utan att hjulet stannar helt och hållet och på så vis minskas slitaget på bromsarna och underlaget.

ABS-bromssystem monteras på traktorerna i tillverkarnas verkstäder och kan inte köpas som separata kit för egenhändig montering.

I de allra flesta fall är ABS-tekniken hundra procent aktiverat, men det har funnits modeller där man kunnat koppla från ABS-funktionen för ”normal” bromsverkan. Flera tillverkare kommer att introducera sina modeller i Sverige under 2012.
 

Genom att kommentera på ATL.nu så godkänner du våra regler.

Vi uppmanar till livlig debatt på vår sajt. För att hålla en bra nivå på debatten har vi dessa grundregler:

Kommentarer på ATL.nu ska följa svensk lag och god sed.
Håll dig till ämnet.
Visa respekt för övriga debattörer liksom för personer och företeelser som förekommer i artiklarna.
Vi tillåter inga anonyma kommentarer, du måste vara inloggad (läs mer här om hur du loggar in). Underteckna helst inlägg med både för- och efternamn samt gärna bostadsort. Artikelkommentarerna kan komma att publiceras i papperstidningen.
Du får inte utge dig för att vara annan existerande person.

Kommentarerna får inte:
- uppmana till brottslig verksamhet eller annat som strider mot svensk lag.
- innehålla förtal, förolämpningar, grovt språk eller svordomar, hotelser, skvaller, personliga påhopp eller andra trakasserier.
- innehålla våld eller pornografi, hets mot folkgrupp, rasistiska, främlingsfientliga, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap.
- användas för att sprida datorvirus eller annat som kan skada ATL eller andra.
- innebära intrång i immateriella rättigheter som upphovsrätt eller varumärke.
- innehålla kommersiella budskap och marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.

Vi tillåter inte heller kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om det inte är relevant. Innehåller kommentaren länkar måste de vara relevanta.

Redaktionen på ATL.nu följer debatten och förbehåller sig rätten att redigera och/eller ta bort olämpliga inlägg. Den som inte respekterar reglerna stängs av. Hittar du ett inlägg som du anser strider mot reglerna kan du påpeka det för redaktionen genom att anmäla inlägget (klicka på "Anmäl" i anslutning till inlägget).

Annons
Annons
Företagsguiden se alla annonser här

Tyck till

Varför åker du på maskinmässor? (Om flera alternativ stämmer, svara det som är viktigast för dig)

kommentera
APPSAMLING
Med tummen drar man ett streck på skärmen för att mäta brott-ytan på betan. Man klickar och tar sedan nästa beta. Att mäta 20 betor, som rekommenderas för att få ett bra snittvärde, tar ett par minuter.Foto: Hans Dahlgren

Appar för gröna näringen

Här har vi samlat appar för både Iphone och Android som vi tror kan vara intressanta, småroliga eller varför inte nyttiga!

STANDARDTRAKTOR
I standardklassen kör man med helt vanliga traktorer. Här handlar det mycket om att ha rätt lufttryck i däcken och att välja rätt växel. "Tanken är att det ska vara för alla", säger Per Nilsson, ordförande i Svenska traktorpullingklubben om standardklassen.

Klart för traktorpulling med standardtraktorer

Nu är det klart med officiella tävlingar i traktorpulling för helt vanliga standardtraktorer.

EXPLOSION
Enligt Erland Karlsson måste säljarna informera tydligare om vad däcken klarar av. Likaså måste köparna inse att konstruktionen medför en svag punkt som kräver uppmärksamhet vid användandet.Foto: Pelle Wichmann

Litar inte på däcken

Med tre punkteringar på kort tid känner Erland Karlsson att hans traktor inte håller måttet.

STRIMSÅDD
Allt i ett. Köckerlingkultivator och såmaskin väger totalt cirka 16 ton och dras av en Claastraktor på 200 hk (147 kW). Foto: Privat

Strimsådd sparar diesel

Högre sockerbetsskörd till lägre kostnad – det är Nicklas Göranssons ­erfarenhet av strimsådd.

NÄTHANDEL
Tommy Ingelsson och Torbjörn Bengtsson ifrågasätter maskinhandelns stora marginaler. De sparar många sköna tusenlappar på att handla direkt från USA.Foto: Stefan Lindblom

Reservdelar billigare på nätet

Tommy Ingelsson och Torbjörn Bengtsson köper reservdelar till tröska och traktor direkt från USA. Näthandeln mer än halverar priset.

MOBILTÄCKNING
En utländsk turist har i dag mycket bättre mobiltäckning i det svenska landskapet än vad en person med svenskt abonnemang har. Fotounderlag: Sture Markström/Illustration: Kicki Myrberg

Utländsk mobil får bäst täckning

Om de svenska mobilteleoperatörerna öppnade upp sina nät för varandra, skulle täckningen öka markant i glesbygden.

ATL PÅ AGRITECHNICA

Årets traktor 2012

Se filmklippet på Årets traktor 2012!