Gå till innehåll
  • svg_commentsatlicons_arrow-11atlicons_arrowsvg_facebooksvg_linkedinsvg_mailatlicons_menuatlicons_molnigtsvg_playsvg_searchatliconssvg_twitteratlicons_facebook_fatlicons_loginatlicons_like
    ❯ Synpunkten 8 december 2016

    Sverige bör använda sig mer av OECD

    OECD gör mer än studerar kvaliteten på skolor. Bland annat arbetar organisationen med antibiotikaresistens- och det är ett arbete Sverige borde använda sig mer av, skriver Jennie Sölving, OECD-samordnare på Näringsdepartementet.

    FOTO: Helene Larsson/Regeringskansliet

    OECD är en organisation som förknippas med studier av hög kvalitet och stort genomslag. Vem har inte hört talas om PISA som mäter skolelevernas kunskapsnivå eller Economic Outlook som visar hur den globala ekonomin mår?

    Men OECD gör så ofantligt mycket mer och inom mängder av områden. Idag har Sveriges OECD-arbete olika grad av prioritet inom departement och myndigheter och genomslaget för de olika kommittéernas studier varierar. Detta är i mycket en prioriteringsfråga, då ett litet land som Sverige kan få stort genomslag i OECD-kommittéerna genom ett målmedvetet arbete.

    Inom OECD:s Jordbrukskommitté finns ett fortfarande aktuellt exempel gällande frågan om antibiotikaresistens.

    Sverige väckte frågan redan 2012 men först genom intensivt påverkansarbete i samband med arbetsprogrammet 2013-2014 lyckades vi med hjälp av några EU-länder och Norge övertyga övriga OECD-länder att denna typ av ekonomiska beräkningar av aktuella globala frågor var exakt vad OECD skulle arbeta med.



    OECD:s jordbrukskommitté hade redan tidigare arbetat med djursjukdomar, riskhantering, matsvinn, jordbrukets anpassning till klimatförändringarna förutom jordbruks- och handelsfrågor, men att ge sig ut i ett område på globalt minerad mark, där databristen var påtaglig, ansågs svårt.

    Studien som släpptes i början av 2015 heter The Economic Costs of Withdrawing Antimicrobial Growth Promoters from the Livestock Sector, och siffrorna som presenterats i den har citerats många gånger sedan dess. Den visar att det uppskattningsvis kostar ca 1 procent av produktionsvärdet i industriländerna att helt upphöra med tillväxtbefrämjande användning av antibiotika i djurproduktionen. Den visar också att BRICS-länderna fram till 2030 förväntas öka sin användning av antibiotika i djurproduktionen med 67 procent om inga policyändringar görs.

    I arbetsprogrammet 2017-2018 har Jordbrukskommittén två studier på antibiotikatemat planerade och från Näringsdepartementet arbetar vi aktivt för att säkerställa att de blir användbara i det globala påverkansarbetet för en värld där antibiotika används för att bota sjuka djur och inte i tillväxtbefrämjande syfte.

    Jennie Sölving

    OECD-samordnare på Näringsdepartementet och nyvald ordförande i OECD:s Jordbrukskommitté

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? Logga in här för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen