Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Synpunkten 19 april 2012

    Skolverkets förslag saknar helt logik

    Ett förslag från Skolverket hotar naturbruksprogrammets attraktionskraft, skriver Lena Andersson-Eklund, SLU (bilden), och Åke Clason, Hushållningssällskapen.

    Alla är vi beroende av ett jordbruk som producerar livsmedel. Det gäller både i dag och imorgon!

    FAO har visat att inför 2030 måste världen producera 50 procent mer livsmedel och inför 2050 hela 70 procent mer.

    För att vi ska nå detta utmanande mål måste vi ha hög kunskap hos alla som är involverade inom livsmedelssektorn.

    Det svenska skogsbruket är en viktig exportnäring och här vet vi att det finns stor potential att ytterligare förädla produkterna från skogen.



    Exempel är material till kläder, kemiska produkter och energikällor. Också här behövs det kvalificerad arbetskraft på olika nivåer.

    Det svenska jord- och skogsbruket är i stort behov av kvalificerad arbetskraft som har dubbelkompetens, det vill säga personer som har både goda teoretiska och praktiska kunskaper.

    I dag har ungdomar som väljer att läsa på ett naturbruksgymnasium möjlighet att skaffa sig en yrkesutbildning och förbereda sig för högre utbildningar som exempelvis agronom, jägmästare och veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

    Många av de ungdomar som väljer att gå naturbruksprogrammet vid naturbruksgymnasierna är studiemotiverade och har ofta en god kännedom om förutsättningarna inom de gröna näringarna – en kombination av kompetenser som är mycket värdefull för olika befattningar i organisationer, myndigheter och företag.

    Denna möjlighet överväger nu Skolverket att ta bort. Förslaget saknar helt logik i en situation där antalet sökande drastiskt minskat till samtliga yrkesprogram på gymnasiet.

    Förslaget skulle starkt minska naturbruksprogrammets status och attraktionskraft. Om eleverna uppfattar programmet som en återvändsgränd väljer de bort det helt och hållet.

    Det vore beklagligt, eftersom de studenter som via naturbruksprogrammet fått behörighet till högre utbildning inom området har en mycket bra bas för studier vid SLU.

    Förändringsförslaget har varit ute på remiss och har mött stort motstånd i näringslivet, på SLU och hos Högskoleverket.

    Det är mycket märkligt att Skolverket lägger fram ett förslag som motarbetas både av de som företräder såväl näringslivet som utbildningsmyndigheter.

    För Hushållningssällskapen är det av yttersta vikt att vi kan anställa exempelvis växtodlingsagronomer, som har en god kunskap om och erfarenhet av förutsättningarna inom lantbruket.

    Vid naturbruksgymnasiernas naturbruksprogram har de möjligheter att införskaffa detta.

    Regeringen med landsbygdsminister Eskil Erlandsson i spetsen har satsat på Matlandet Sverige och Skogsriket med syfte att lyfta det svenska jord- och skogsbruket som starka näringar där sysselsättning och lönsamhet sätts i fokus.

    I detta sammanhang är det ytterst märkligt att en skolmyndighet sätter käppar i hjulet för ungdomar som kan vara med och bidra till regeringens mål.

    Lena Andersson-Eklund
    prorektor, SLU

    Åke Clason
    förbundsdirektör, Hushållningssällskapens förbund

    Till toppen