Regelbördan ett ökat hot mot företagandet

”Jag har återigen fyllt i miljöhusesynen och resultatet är detsamma varje gång det vill säga jag ser fram emot dagen när jag kan sluta med lantbruket”, skriver en LRF-medlem i ett mejl.

Miljöhusesyn innehåller checklistor för de viktigaste reglerna i branschen. Och de är många. Väldigt många.

LRF har länge arbetat för att minska regelbördan och även fått gehör för många synpunkter.

Mätningar av regelbördan visar att landsbygdsdepartementets lagstiftningar minskat krånglet med 37 procent sedan 2006.

10,2 procent brutto inom enbart jordbruk inklusive tvingande EU regler.

Trots detta upplever inte lantbrukarna att krånglet minskar, snarare är man fortsatt tyngd av regler. Två av tre anser att det är svårt att veta vad som gäller.

Sex av tio tycker att reglerna är mycket krångliga. Fyra av tio oroar sig för om de gör rätt eller fel. Fyra av tio skulle utveckla verksamheten om reglerna inte var så krångliga.

De tre senaste åren har 5 000 bönder lagt ned sin verksamhet. Trenden visar att nedläggningarna kommer att fortsätta. De närmaste fem åren kommer jord- och skogsbruk värda mer än 100 miljarder kronor att säljas eller generationsskiftas.

En väsentlig del av de nya ägarna kommer inte att bli aktiva jordbrukare. Antingen får man anpassa sig till de politiska förutsättningarna eller så väljer man att göra något annat.

LRF:s studier av vad som skapar mening i företagandet visar att för en växande grupp skapar regler, kontroll och tvång en allt tydligare motvilja.

För närvarande handlar det om cirka 25 procent av lantbrukarna och gruppen ökar. Det känns till exempel inte meningsfullt att fylla i formulär och rapporter, läsa anvisningar, bli inspekterad.

Lagar och regler upplevs alltmer som hinder i verksamheten. Är det kanske så att politikernas regleringsiver och myndigheternas kontrollgrepp nu tagit ett så hårt stryptag på svenskt lantbruk att allt fler inte längre ser det som meningsfullt att fortsätta?

Regelbörda mäts regelbundet, men metoden tar inte hänsyn till andra kostnader än regeladministration och tar inte alls hänsyn till hur reglerna upplevs.

Med hjälp av Landja Marknanalsys AB har LRF därför tagit fram en ny modell som fångar upp de negativa attityderna till reglerna.

Modellen har visat sig fungera väl och visar tydligt att hantera risken för sanktioner och kontroller i dag tar en orimligt stor del av lantbrukarnas vardag, samtidigt som det genererar oro och obehag.

Det finns stora frågetecken för proportionalitet och rättssäkerhet.

För dem som vill känna sig lite tryggare i sin vardag lanseras 2012 års miljöhusesyn i slutet av januari. Med fördel använder man den på nätet (www.miljohusesyn.nu).

Ska regelkrånglet minska är det hög tid att politiker och myndigheter tar hänsyn till både attityderna till regler och kostnaderna i sin helhet.

Min uppmaning: släpp strypgreppet och tagga ned regleringsentusiasmen.

Anders Johannesson

Expert företagarvillkor, LRF