Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 16 oktober

    Jägareförbundet vilseleder om betesskadorna

    Vi är mycket förvånade över innehållet i Svenska Jägareförbundets insändare i ATL tisdagen den 10 oktober. Vår uppfattning är att Daniel Ligné endast är ute för att vilseleda läsarna när det gäller förhållandet mellan älgskador och skogsbruk, skriver Lars-Erik Fridholm och Ola Andersson.

     Lars-Erik Fridholm
    Bild 1/2 Lars-Erik Fridholm
     Ola Andersson
    Bild 2/2 Ola Andersson

    Antal skjutna älgar speglar inte hur stor älgstam vi har i dag varken i Sverige eller Norge. Att det skjuts färre älgar kan ha flera orsaker. En är det nya älgförvaltningssystemet som föreskriver att man ska skjuta det antal älgar som älgskötselplanen visar plus/minus 10 procent. Detta gör att flera älgskötselområden och ÄFO-områden valt att ha en låg siffra i skötselplanen. När man sedan uppnått antalet skjutna älgar i skötselplanen så avblåser man jakten i förtid. En annan orsak är alla restriktioner som innebär att man inte får skjuta vissa älgar som i den så kallade ”Kalmarmodellen”.

    Att det fanns mycket älg i början av 1980-talet berodde bland annat på att vi då hade en helt annan fodertillgång i våra skogar. Detta foderbord betades sedan ner av den alltför stora viltstammen och har sedan dess aldrig getts möjlighet att växa upp på nytt igen på grund av en alltför stor klövviltsstam. Det har också gett problem i form av lägre slaktvikter och minskad reproduktion som en följd av brist på näringsrikt och varierande foder.

    Mycket tallplantor med mera skadades i samband med detta och under tiden därefter. Detta fick i sin tur följden att markägare inte ansåg det lönt att föryngra med tall då plantorna med största sannolikhet skulle bli viltföda.

    När det gäller antal trafikolyckor med älg i hela Sverige så har antalet olyckor ökat med drygt 14 procent under de senaste två åren enligt Nationella Viltolycksrådet. År 2016 var det 5 874 trafikolyckor med älg medan motsvarande tal för år 2014 var 5 141. Är denna utveckling acceptabel?

    LÄS OCKSÅ: Galna älg-sjukan nära Sverige

    Daniel Ligné skriver att älgen inte är ett hot mot den biologiska mångfalden. Han jämför enligt vår mening helt felaktigt med volymen asp i Sverige i dag jämfört med på 1950-talet. En stor del av den volym asp som finns i dag har växt upp före viltexplosionen. Älgbetesinventeringar (ÄBIN) visar att mängden rönn, asp, sälg och ek (RASE) ständigt minskar i Sverige på grund av viltbetning, bland annat av älg.

    I dag har vi enligt ÄBIN alldeles för stora, såväl färska som ackumulerade, betesskador i våra tallungskogar. Vi måste enligt vår mening minska klövviltstammen avsevärt för att på så vis få ner betesskadorna. Först därefter kommer markägarna att våga föryngra med tall igen.

    Utöver att avsätta skog för miljö och mångfald är skogsbrukets huvuduppgift att producera olika råvaror till den viktiga skogsindustrin. Givetvis har klövviltet ett berättigande i våra skogar men inte i den omfattningen så att det utarmar våra skogar och dess biologiska mångfald.

    Lars-Erik Fridholm

    Ola Andersson

    LÄS OCKSÅ: Ny teknik spårar älg från luftenPREMIUM: De spårar trafikskadat viltLÄS OCKSÅ: Blockad hotar driften på storbruk

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen