Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

    I Sverige har vi många skördar kvar

    Svenska odlingsjordar utarmas inte. Med ökad kunskap, frivilliga miljöåtgärder och samhällets stöd hålls de i gott skick, skriver Håkan Henrikson och Stina Olofsson, Jordbruksverket.

    SVT sände 25 april programmet ”Sista skörden” om utvecklingen i jordbruket och om världens markresurser. Det är bra att markens uthållighet uppmärksammas. Vår mat är viktig och vi behöver långsiktigt kunna producera mat med hög kvalitet.

    Programmet målar dock upp en kraftigt förenklad bild av utvecklingen i jordbruket där allt ständigt blir värre och värre. För svensk del stämmer inte beskrivningen. Sedan årtionden tillbaka pågår ett omfattande arbete om näringsförluster, markpackning, klimatpåverkan och växtskyddsmedel.

    Vi ska inte sträva efter att producera mat till absolut lägsta pris om det samtidigt förstör marken. Men är det så svenskt jordbruk generellt bedrivs idag och har det blivit allt sämre? Svaret är nej.

    Den som var ung under 1970-talet hade betydligt högre halter i sitt blod av bland annat bly, PCB, och DDT, än vad unga har i dag. Städernas avlopp och lakvatten från gödselstackar gick ofta direkt ut i närmaste sjö utan rening.



    Ett målmedvetet miljöarbete har gett resultat, inte minst inom jordbruket. Vet du att:

    • Mycket av spannmålsutsädet är behandlat med ånga och naturligt förekommande bakterier

    • Sensorer och satelliter hjälper lantbrukaren att anpassa gödslingen till grödans behov

    • Stallgödseln hanteras effektivare i dag med hjälp av ny teknik och hänsyn till gödselns värde

    Mullhalten bibehålls bäst med höga skördar. Då förs kol som grödan tagit från luften tillbaka till marken med halm och rötter. Vallar ligger orörda flera år och gör att markens mullhalt ökar och ännu mer om stallgödsel tillförs. Marken mår inte bra av att lämnas helt obrukad, utan bättre av att brukas så länge som grödan tillförs den näring som den behöver.

    Ökad kunskap, frivilliga miljöåtgärder och samhällets stöd gör skillnad. Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och rådgivare arbetar tillsammans med rådgivningsprojektet Greppa Näringen i hela landet. Konventionella och ekologiska lantbrukare genomför frivilliga miljöåtgärder, efter att ha fått gårdsanpassade råd om hur markpackningen kan minska och markens mullhalt gynnas. Råd ges även om hur man förebygger angrepp från skadedjur och växtsjukdomar och minskar behovet av att bekämpa ogräs.

    Sverige är det land i EU som satsar mest på miljöersättningar till lantbrukarna. Ett omfattande arbete görs för att lantbrukets djur ska vara friska med litet behov av antibiotikabehandling. Stöd ges så att landskapet kan hållas öppet och biologisk mångfald gynnas.

    Med vetenskapliga fakta ska vi fortsätta utveckla jordbruket och skapa förutsättningar för ett livskraftigt, hållbart lantbruk som levererar bra produkter till Sveriges konsumenter.

    Håkan Henrikson

    divisionsdirektör Jordbruksverket

    Stina Olofsson

    projektledare Greppa Näringen, Jordbruksverket

    Läs mer: Många reaktioner på film om utarmade jordarPREMIUM. Krönika. Förhatliga mjölkkor blir jorden räddare

    Till toppen