Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Synpunkten 10 mars 2015

    Framtiden ägs av det småskaliga jordbruket

    Det är storleken på gården som är avgörande för ett hållbart svenskt jordbruk – inte om den har ekologisk eller konventionell produktion, skriver Jonas Wangsten, Småbrukarna.

    Jonas Wangsten, Småbrukarna.
    Jonas Wangsten, Småbrukarna.

    Naturskyddsföreningen menar att vi ska äta 100 procent ekologiskt. Miljöpartiet önskar 50 procent. Dagens jordbruk kan av olika skäl inte leverera detta. Forskare från SLU hävdar att ekologiskt lantbruk är dåligt på i stort sett alla mätbara parametrar.

    Problemet är att både de som förespråkar eko och de som tycker att det konventionella jordbruket är bäst väljer att titta på fel sak. Det är storleken på jordbruksenheten som är avgörande.

    Vi förleds ofta att tro att det är det storskaliga jordbruket som föder världens befolkning. I stället är det nästan tvärtom. Småbruk och koloniträdgårdar står för 70 procent av världens matförsörjning.

    Om man vill att så mycket av matproduktionen som möjligt ska vara i samklang med naturen så behöver man se Sveriges matproduktion i ett historiskt perspektiv. År 1800 var vi 2,3 miljoner människor i Sverige. 150 år senare var vi 7 miljoner. På den tiden utvecklades jordbruket så att alla 7 miljoner försörjdes och att det till och med producerades ett överskott att exportera. Detta nästan utan några fossila eller importerade insatsvaror.



    Huvudanledningen till ökad matproduktion var övergången från ängsbruk till ett vallbaserat jordbruk med kvävefixerande baljväxter. Även bättre växtföljd, täckdikning, förbättrade hästredskap, organiserad växtförädling och inte minst skiftesreformen bidrog.

    Förbrukningen av annan energi än solens var försumbar. En mer resurseffektiv jordbruksproduktion har vi aldrig haft. Givetvis fanns det många gårdar. Växtodling och djur fanns på samma gård och många människor arbetade med matproduktion.

    Enligt JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, är det nöt, får och grönsaker som vårt jordbruk kan öka med när de fossila insatsvarorna minskar. Därför arbetar Småbrukarna för ett mer resurseffektivt jordbruk som bättre utnyttjar fotosyntesen som energikälla.

    Jag menar att det finns ett problem med att kräva 100 procent eko som SNF eller önska 50 procent som MP: att man börjar i fel ända. Dagens storskaliga jordbruk kan inte bli hållbart även om det ställer om till ekologiskt. Det storskaliga i sig är problemet.

    Kraften bör i stället läggas på att öka möjligheterna för det småskaliga att öka i antal och bli lönsamt. De kan lättare bevara det öppna, mosaikartade kulturlandskapet som vi är vana vid. Det landskap som har den högsta biologiska mångfalden. Ett jordbruk som lättare kan leva i samklang med naturen.

    Med det småskaliga jordbruket och förändrade handelsvägar spelar Kravmärkning mindre roll. Ofta är den mat som produceras småskaligt betydligt bättre.

    Givetvis kommer det då att behövas betydligt fler människor i matproduktionen. Annars kan vi inte ställa om till ett hållbart jordbruk. Och det är ett hållbart jordbruk vi måste sträva efter. Som MP, SNF och alla andra miljö- och matorganisationer måste propagera för. Ekologiskt kommer på köpet…

    Jonas Wangsten
    styrelsemedlem i Förbundet Sveriges Småbrukare

    Till toppen