Förgröningen i Cap motverkar sitt syfte

Svenska Vallföreningen hävdar grovfoderodlarnas intressen, verkar för ett lönsamt utnyttjande av grovfoderväxter och bete samt påverkar och stödjer forskning, försök och rådgivning på vallområdet.

Vi är en ideell förening med drygt 2 500 medlemmar bestående av lantbrukare och tjänstemän inom privat och offentlig verksamhet. Vi har 17 lokalföreningar i landet.

I Sverige har vi tack vare medvetna producenter och konsumenter samt stimulans med medel från landsbygdsprogrammet en miljömässigt hög profil på lantbruket.

Vi har inte, som kanske andra länder med avsevärt mindre medel för miljöersättningar, behov av den så kallade förgröningen i direktstödsförordningen. Bättre vore att även fortsatt låta landsbygdsprogrammet stå för ersättningarna för miljötjänster.

Detta särskilt som reglerna för förgröningen inte ger någon ytterligare miljönytta utan bara ökade kostnader.

Kravet i förgröningen på växtföljd med minst tre grödor i passar inte svenska förhållanden där ett typiskt animalieproduktionsföretag finns i mellan- och skogsbygd och har stor andel grovfoder. Brist på mark inom rimligt avstånd, dålig arrondering och stenbunden och odränerad jord gör det optimalt med stor andel vall eller enbart vall.

Samma gäller för norra Sverige där även klimatet begränsar grödvalet. Kravet om tre grödor är under dessa omständigheter dessutom kontraproduktivt för miljön då man tvingar fram ett öppet växtodlingsbruk med bearbetning av jorden med risk för urlakning och odling av grödor som medför större miljörisker än vall.

Kravet att gräsmarker som inte ingått i växtföljden sedan fem år ska betraktas som permanenta och därmed inte får brytas under reformperioden är orimligt.

För stor produktion med hög kvalitet krävs flexibilitet. Då omläggning av vall är kostsam kan det vara ekonomiskt optimalt att låta vallen ligga i fem år eller mer. Även i intensivare växtodlingsbygder finns behov av att ha särskild betesvall liggande i mer än fem.

Det är också vanligt att bryta vallen för att så in i renbestånd samma år och därmed slippa kemisk ogräsbekämpning. Det kan då i stödsystemet komma att se ut som att vallen varit obruten under en femårsperiod, det vill säga "permanent" med inlåsningsproblem som följd och dessutom kontrollproblem.

De speciella svenska betesmarkerna måste äntligen bli respekterade och godkända i EU. De gångna årens cirkus med olika definitioner och osäkerhet om vad som gäller har varit till stort men för framtidstron i svenskt lantbruk.

Återkraven av utbetalda ersättningar har medfört stor ekonomisk skada för enskilda och har bidragit till att sänka den svenska livsmedelsproduktionen.

Lars Jakobsson,

ordförande i Svenska Vallföreningen