Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Synpunkten 12 oktober

    Bra att kostchefer begär intyg om specialmat

    Näringsrik skolmat är viktig och mjölk är en populär del av den. Kostcheferna i skolan värnar en allsidig kost. Deras professionella inställning är glädjande, skriver Anna Blomberg, Hjärta mjölk/LRF Mjölk.

    FOTO: Ester Sorri

    Jag läser ett pressmeddelande från havredrycksföretaget Oatly och blir så glad! I pressmeddelandet står det nämligen att enligt en undersökning som företaget har beställt så begär inte mindre än 74 procent av landets kostchefer intyg av elever som vill ha specialkost i skolan.

    Det bekräftar den bild som jag har fått av de svenska kostcheferna under mitt arbete med Hjärta mjölk – de är kompetenta, uppdaterade och sätter barnens rätt till en näringsriktig skollunch i första rummet. Visst blir vi påhoppade för att vi jobbar med mjölk, framför allt i sociala medier. Men mest av allt har vi upptäckt att det här landet består av mjölkälskare. Det gäller inte minst bland människor som faktiskt har kunskap inom näringslära och hälsa, som till exempel kostchefer.

    Och de allra flesta vet att mjölk är nyttigt. Skolpersonal vet det. Dietister vet det. Även de flesta föräldrar vet det. När vi nyligen gjorde en undersökning om vilka mellanmål som föräldrar tycker är bäst tog klassikerna mjölk, macka och frukt hem ligan. Därefter kom fil, yoghurt och grönsaker.

    Inte mindre än tre mejeriprodukter tar sig in på listans topp fem-mellanmål.

    LÄS OCKSÅ: Så mycket kostar vargen

    Men varför tycker jag då att det är bra att kostcheferna begär intyg? Jo, för att i dag får tiotusentals barn specialkost i skolan på felaktiga grunder, ofta på föräldrarnas initiativ. Och det är inte alls alltid det är för barnens bästa. Forskning visar att det finns ett samband mellan specialkost och så kallat ”fussy eating behaviour” som innebär en ovilja både att äta den mat man känner igen och att prova ny mat, och där beteendet är så pass avvikande att det skapar -problem både för barnet och föräldrarna i vardagen.

    Dessutom ökar kökspersonalens arbetsbelastning, kostnaderna för skolmaten ökar och det blir mindre pengar kvar till den ordinarie skolmaten som fortfarande flertalet barn äter.

    Det blir helt enkelt en demokratifråga: Ska våra skattepengar gå till att finansiera en dyrare specialkost för liten del av barnen eller ska de gemensamma resurserna bidra till bättre mat för alla barn? Jag vet i alla fall vad jag tycker.

    Anna Blomberg

    Husdjursagronom och mediestrateg Hjärta mjölk/LRF Mjölk

    LÄS OCKSÅ: Sex snabba traktorerLÄS OCKSÅ: Stor brist på växtagronomerLÄS OCKSÅ: Skogsbranden hotar stora cannabisodlingar

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen