Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Synpunkten 14 januari 2013

    Biobränsle eller mat - ett dilemma att lösa

    En svensk-norsk forskningsinsats på andra generationens biobränsle skulle kunna göra länderna världsledande på området, skriver Margaret Eide Hillestad och Eivind Hageberg på norska Agrianalyse.

    Behovet av ekonomisk tillväxt, minskning av utsläppen växthusgaser och säker energiförsörjning gör att stora västerländska företag i dag fokuserar på förnybar energi.

    Det ger upphov till ett dilemma mellan bränsle och livsmedel.

    USA täcker för närvarande 55 procent av sitt råoljebehov genom import.

    Ökad användning av biobränslen är en av åtgärderna på vägen till att bli oberoende av oljeimport på lång sikt. För att uppnå detta mål kommer man att använda samma mark där det för närvarande produceras livsmedel, för att producera biobränslen.



    Myndigheterna i USA menar man kan skörda mat två gånger, och låta den tredje grödan användas till produktion av biodiesel och bioetanol.

    Detta anses vara möjligt eftersom energigrödor inte behöver innehålla vitaminer, mineraler och proteiner utan bara energi.

    För att realisera detta mål stödjer USA produktion av bioenergi, bland annat genom Farm Bill, USA:s lantbruksbudget.

    Problemet är att första generations bioenergi produceras av livsmedel eller i områden som kan användas för livsmedel. Under 2011 blev 15 procent av världens majsproduktion använt till bränsle, vilket kan ge stigande matpriser.

    EU stöder i likhet med USA sin produktion av bioenergi, men unionen har reducerat sina ambitioner för att produktion av energi inte ska genomföras på bekostnad av produktion av mat.

    Utvecklingen av andra generationens biobränslen (2G-bränsle) baserade på trä och träavfall och andra bioresurser som inte kan ätas, kan vara en långsiktig lösning.

    Produktionen och konsumtionen av 2G-bränsle har inte haft en så bra utveckling som förväntat, och det finns fortfarande ett behov av offentligt stöd till forskning och utveckling.

    Här har Sverige och Norge som länder med stora skogsresurser en viktig roll att spela. Vi har goda erfarenheter av samarbetet med gröna certifikat.

    Norge har som en av världens största exportörer av olja och gas både resurser och ett moraliskt ansvar för att minska utsläppen. I Sverige finns lång erfarenhet av åtgärder och användning av biobränslen, särskilt etanol.

    Obligatorisk blandning av 2G-bränsle och riktat forskningsstöd för etanol som produceras av cellulosa är två möjliga åtgärder.

    Den norska staten har fyrdubblat stödet till spjutspetsteknik inom förnybar energi genom en statligt finansierad energifond. Fonden är på 35 miljarder norska kronor och ska öka till 50 miljarder före 2016.

    Borregård i Norge tillverkar miljövänlig bioetanol baserad på grantimmer. Tyvärr är dessa initiativ för små.

    Men tillsammans med Sverige kan vi uppnå målen. Därför skulle en gemensam svensk-norsk forskningsinsats kunna göra Sverige-Norge världsledande på produktion och användning av 2G-bränsle.

    Margaret Eide Hillestad, ekonom, Agrianalyse

    Eivind Hageberg, statsvetare, Agrianalyse

    Till toppen