Gå till innehåll
  • svg_commentsatlicons_arrow-11atlicons_arrowsvg_facebooksvg_linkedinsvg_mailatlicons_menuatlicons_molnigtsvg_playsvg_searchatliconssvg_twitteratlicons_facebook_fatlicons_loginatlicons_like
    ❯ Skog 16 februari

    Ulf Aronsson: Tre regelverk som inte håller

    KOMMENTAR. Tre regelverk ska värna både miljö och produktion i skogen. Men mot produktionsförluster på grund av viltskador är de verkningslösa, skriver skogsreporter Ulf Aronsson.

     "Vad är det för mening med regelverk som inte går att efterleva? Och om 10 procent färska viltskador inte är tillräckligt för att ses som ett produktionsbortfall så är frågan var gränsen går - vid 20, 50 eller rent av 100 procent?" skriver skogsreporter Ulf Aronsson.
    "Vad är det för mening med regelverk som inte går att efterleva? Och om 10 procent färska viltskador inte är tillräckligt för att ses som ett produktionsbortfall så är frågan var gränsen går - vid 20, 50 eller rent av 100 procent?" skriver skogsreporter Ulf Aronsson. FOTO: Mostphotos

    Viltskador ger produktionsbortfall i skogen, exakt hur stort är oklart. Virkesvärdet uppskattas till miljardbelopp varje år, det förädlade värdet är avsevärt högre.

    I ett större perspektiv ska den summan ställas i relation till det ekonomiska och rekreationsvärdet av jakten. Men ur rent skoglig synvinkel finns tre regelverk som ska värna produktionen.

    Det första är skogsvårdslagen, med miljö och produktion som likställda mål. Skogsstyrelsen som ska se till att lagen följs har de senaste åren blivit mer nitisk vad gäller avvikelser från miljömålet. Men några förelägganden för produktionsbortfall på grund av viltskador är svåra att hitta.
    RELATERAT: Förlorad avkastning för skogsägare

    Själva säger de att “frågan inte är prioriterad”, en inställning som nog skulle väcka mer uppseende om det gällde en miljöfråga.



    Det andra regelverket är FSC, som utöver miljö och sociala värden också ska värna ekonomin i brukandet. Även inom FSC är det mycket svårt att hitta avvikelser, det vill säga regelbrott, på grund av produktionsbortfall efter viltskador. Enligt FSC är det avgörande att skogsägaren vidtagit åtgärder för att motverka skadorna, inte hur stora skadorna är.

    Det tredje är PEFC, som i sin standard kvantifierat den acceptabla nivån för betesskador: “Som en vägledning för en god balans mellan mångfald, skogs- och viltproduktion bör andelen färska betesskador inte överstiga 2 – 3 procent”.

    Men trots att viltskadorna på tallar enligt senaste älgbetesinventering överstiger 10 procent i större delen av Götaland finns ingen som fått en avvikelse från PEFC på grund av detta.

    Visst är frågan om viltskador komplex. Inte alla är certifierade och enskilda markägare har inte full rådighet över viltstammen på sina marker.

    Men vad är det för mening med regelverk som inte går att efterleva? Och om 10 procent färska viltskador inte är tillräckligt för att ses som ett produktionsbortfall så är frågan var gränsen går – vid 20, 50 eller rent av 100 procent?

    LÄS MER: Betesskador tvingar skogsägare plantera gran

    Läs mera om

    ATL PREMIUM
    - merläsning för prenumeranter

    Förlora inga pengar! 5 tips inför SAM-ansökan

    annons Igår 10:16

    Sören Söderteg, SAM-rådgivare på LRF Konsult, ger dig råd.


    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? Logga in här för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen