Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 12 januari

    Sveaskog tillbakavisar arkeologers oro

    Ölands arkeologer oroas över hur Europas bäst bevarade järnåldersområde från 500-talet e.Kr ska klara sig utan skador när Sveaskog ska avverka i Böda ekopark.

     – Vi har inte vi har inte kontaktats av myndigheter med synpunkter, säger Fredrik Klang på Sveaskog.
    – Vi har inte vi har inte kontaktats av myndigheter med synpunkter, säger Fredrik Klang på Sveaskog.

    För någon vecka sedan rapporterade Sveriges Radio om statliga Sveaskog och deras planer på ökad avverkning under de kommande fem åren i Böda ekopark på Öland.

    – Det här är ju delar av järnåldersgårdens produktionsmarker, alltså åker och äng som man helt och hållet har pepprat med tallplantor. Och det gör ju att det med tiden blir en tallplantering som på sikt kommer att radera ut de här odlingsspåren från järnåldern, säger arkeologen och forskaren Jan-Henrik Fallgren till Sveriges Radio.

     Rosendahl i Böda. Husgrund från järnåldern.
    Rosendahl i Böda. Husgrund från järnåldern. FOTO: Fotograf Liselotte Källström, Länsstyrelsen.

    Sveaskog ovetande om skador

    När ATL ringer upp Sveaskog är de helt ovetande, dels om artikeln, dels om att de ska ha gjort sig skyldiga till att ha skadat fornlämningar i området. De ber att få undersöka saken och återkommer några dagar senare.

    – Vi har tittat i vårt interna avvikelsesystem och hittar inga rapporter om skador på fornlämningar och vi har inte heller kontaktats av myndigheter med synpunkter. Vi har också pratat med arkeolog Jan-Henrik Fallgren som förekom i inslaget och han har heller inga skador på fornlämningar att rapportera, säger Fredrik Klang, chef för marknadsområde syd.

    Vilken boplats handlar det om? 

    – Den mest kända boplatsen på Öland är Rosendahl och där har Sveaskog bidragit till att göra den till ett attraktivt utflyktsmål. Inga skador har skett på denna boplats till följd av skogsbruk, säger Fredrik Klang.

    Ännu inga betydande skador

    Enligt Jan-Henrik Fallgren handlar det om ett skogsområde där det planterades skog redan under 1800-talet uppe på det fossila åkerlandskapet. Det är den skogen som nu, enligt Fallgren avverkas och planteras med nya tallplantor.

    – Ännu har ingen betydande skada uppstått på fornlämningarna, men när skogen växer till sig kommer rötterna att spränga fornlämningarna – däri ligger problemet, säger Jan-Henrik Fallgren.

     Rosendahl i Böda. Gravfält. Ett område som Länsstyrelsen sköter som besöksmål.
    Rosendahl i Böda. Gravfält. Ett område som Länsstyrelsen sköter som besöksmål.

    Har sett nya avverkningsplaner

    Sveaskogs ledning har delvis bytts ut, något som oroar Jan-Henrik Fallgren. När området ekoparkklassades 2009 ville den gamla ledningen lyfta fram områdets naturvärden. I samma veva lyckades arkeologerna uppmärksamma Sveaskogs personal på det världsunika kulturmiljölandskapet och utbildade dem i att hitta nya fornlämningar i skog och mark. Många öländska bönder i området deltog också i arbetet med att hålla landskapet öppet och såg till att deras djur betade fram många fornlämningar.…

    LÄS ÄVEN: Fornlämningar skövlas vid markberedning

    Jan-Henrik Fallgrens oro grundar sig i att han säger sig ha sett Sveaskogs nya avverkningsplaner och enligt dessa ska området kalhuggas och markberedas. På Sveaskog dementerar man uppgifterna och svarar:

    – Det finns på sina håll en uppfattning om att skötseln av ekopark Böda kommer att förändras. Ett exempel på en sådan uppfattning är att Sveaskog skulle använda markberedningsmetoden harvning i Böda, något som inte stämmer. Skötseln av en ekopark är ett långsiktigt projekt med ett 50-årigt avtal med Skogsstyrelsen i botten, som reglerar skötsel och åtgärder. I media har också cirkulerat en uppgift om att Sveaskog ökar avverkningarna i ekoparkerna, detta stämmer inte heller med verkligheten – både naturvårdsinsatser och skogsskötsel följer de långsiktiga planer som finns, säger Fredrik Klang.

    Bönderna vårdar kulturmiljön

    Bönderna och hembygdsföreningen i området har vaknat till liv. De ser sig själva som ett kontrollinstrument för ett fortsatt varsamt brukande av skogsmarken. Om man ska tro Fredrik Klang på Sveaskog finns ingen konflikt.

    – Som i alla våra ekoparker har vi en löpande dialog med länsstyrelsen och Skogsstyrelsen innan vi utför våra planerade åtgärder. Vi har bland annat vid ett flertal tillfällen, innan en kommande åtgärd, konsulterat såväl Länsstyrelsen som en arkeolog för en förhandsbedömning. Dessutom har vi, som nämnts ovan, anlitat expertis och tillämpar skonsammare skogsbruksmetoder där så krävs. Ett exempel är markberedning där vi inte tillämpar de traditionella metoderna utan istället minimerar påverkan på jordlagret.

    Jan-Henrik Fallgren menar inte att skogsbruket måste stoppas, tvärtom:

    – Marken ska brukas, men det måste ske utan kalhyggen och maskiner. I liknande miljöer har man exempelvis använt sig av häst med stor framgång, säger Jan-Henrik Fallgren.

    Länsstyrelsen vill se bättre kulturhistorisk kompetens

    Birgitta Eriksson, som är länsantikvarie på Länsstyrelsen i Kalmar län, säger till ATL att det råder en generell brist på kulturhistorisk kompetens hos de stora skogsbolagen.

    – Nästan alla har biologer anställda, men inga arkeologer, säger hon.

    Den fornlämningsinventering i Kalmar län som man fortfarande i mångt och mycket förlitar sig på gjordes på 1970- och 80-talet – och då hade inte ens inventerarna i uppdrag att gå i skogen.

    – Idag har vi ny kunskap som man inte hade då, och det är därför det är så viktigt att skogsbolagen skaffar sig kompetensen i företaget.

    Vad är en fornlämning?

    En fornlämning är spåren och lämningarna efter människor och deras verksamhet som härrör från innan år 1850. Enligt lagen är det förbjudet att förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Överträdelse kan ge böter eller upp till fyra års fängelse.

    Fornlämningar har ett automatiskt skydd genom kulturmiljölagen (1988:950). Det innebär att en nyupptäckt fornlämning är direkt skyddad utan att det behövs något myndighetsbeslut om det.

    Om du vid pågående arbete upptäcker äldre lämningar ska arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas. Lagskyddet gäller även för markområdet runt lämningen, och områdets storlek beror på fornlämningens betydelse och karaktär. 

    Från Länsstyrelsens hemsida.

    LÄS ÄVEN: Arkeologisk utgrävning för vägbygget dyrtLÄS ÄVEN: Kändisarna som har köpt SveaskogLÄS ÄVEN: 500 öländska spannmålstjuvar får skjutas varje år LÄS ÄVEN: Majsskörd i sjöblöt ölandsåker

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen