Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Skog 21 maj 2012

    Stort behov av mer aska

    Skogsstyrelsen vill sprida mer kunskap och aska. Också över Östersjön. Dessutom borde fler värmeverk skicka ut mer aska till skogen, anser myndigheten.

    Det är framför allt för miljön som askåterföring är viktig för Sverige, menar Skogsstyrelsen, som visade askåterföring för intresserade balter.
    Bild 1/3Det är framför allt för miljön som askåterföring är viktig för Sverige, menar Skogsstyrelsen, som visade askåterföring för intresserade balter.
    ”Jag tycker att det verkar naturligt att det som tas ut från skogen också ska komma tillbaka till skogen”, säger Per Gyllenswärd, skogsägare på Prästtorp utanför Växjö.
    Bild 2/3”Jag tycker att det verkar naturligt att det som tas ut från skogen också ska komma tillbaka till skogen”, säger Per Gyllenswärd, skogsägare på Prästtorp utanför Växjö.
    Ilze Silamikele från Lettland vill lära mer om askåterföring.
    Bild 3/3Ilze Silamikele från Lettland vill lära mer om askåterföring.

    Askan flyger femton meter ut i skogen från spridaraggregatet som dras av en skotare från företaget Askungen. Den grusliknande askan studsar på barken och lägger sig på mossan i Per Gyllensvärds skog utanför Växjö.

    På skogsbilvägen en bit därifrån står ett 20-tal konferensdeltagare från Estland och Lettland och tittar intresserat. Skogsstyrelsen bjöd in dem under två dagar i förra veckan för att de skulle få uppleva hur Sverige blivit världsledande i askåterföring till skogen, trots att det ännu sker i ganska liten skala även här.

    Basisk effekt

    Den härdade och krossade askan vid dagens demonstration kommer från värmeverket i Växjö och ska i första hand hindra att mark och vatten försuras. Eftersom biomassa som lämnas kvar på hygget har en motverkande basisk effekt på mark och vatten är teorin att också aska ska ha den effekten. Men många värmeverk är inte lika duktiga som i Växjö på att ordna återföringen av aska.

    – De värmeverk som inte bidrar till att minska försurningen i svenska skogar borde hamna på någon form av svarta listan, menar Hillevi Eriksson, klimatspecialist på Skogsstyrelsen.



    I de baltiska staterna har man ännu inte börjat med askåterföring.

    Ingen erfarenhet

    – Vi har ingen erfarenhet än så länge. Och det är mycket intressant att lära sig hur Sverige har ordnat logistiken från avverkning till askåterföring, säger Ilze Silamikele från den lettiska Skogsstyrelsen.

    Det är också en fråga om ekonomi. Skogsägaren Per Gyllensvärd fick betala 300 kronor per hektar för askspridningen, vilket bara är en tiondel av den verkliga kostnaden. Värmeverket står för resten. Hade kostnaden i stället varit 3 000 kronor hade åtgärden inte varit intressant, menar Per Gyllensvärd, om inte tillväxteffekten i skogen är helt vetenskapligt säker och riktigt hög.

    Förebyggande åtgärd

    – Vi har chansen att för en gång skull förebygga ett miljöproblem. Eftersom värmeverken har den stora delen i förädlingsvärdet och annars har kostnader för deponin av askan är det rimligt att de står för en stor del av kostnaden, menar Hillevi Eriksson.

    Senare på onsdagseftermiddagen pratade landsbygdsminister Eskil Erlandsson om Sveriges satsningar på skogen. Han berättade också att han av en tillfällighet spridit aska på sina egna marker.

    – Det var i väldigt liten omfattning vid en demonstration som hölls på mina marker.

    Men det hade en tydlig effekt, enligt ministern. Han måttar med händerna och visar att granarna som fick aska omkring sig åtminstone är några decimeter större än sina oaskade grannar.

    Askåterföring

    Askåterföring bör ske på marker där avverkningsrester tas ut i betydande omfattning någon gång under omloppstiden, enligt Skogsstyrelsen.
    De bedömer att uttag av avverkningsrester som motsvarar mer än ett halvt ton TS (=torrsubstans) ren, ohärdad aska per hektar och omloppstid orsakar en alltför stor försurande effekt och näringsutarmning för att kunna definieras som uthållig markanvändning.

    En schablon är att två ton TS aska per hektar är lämpligt som kompensation för marker med lägre bördighet och tre ton TS aska per hektar för högre ståndortsindex än G23.
    Återföring av aska, som innehåller alla näringsämnen utom kväve, har också visat sig kunna påverka trädtillväxten då askan spridits i växande skog. På bördigare marker kan askan ge en tillväxtökning, medan tendenser till både ökningar och minskningar i tillväxt har rapporterats från mindre bördiga marker.
    Källa: Skogsstyrelsen

    Till toppen