Annons

Stock­mattorna håller i många år. Om de hålls fuktiga kan de vid normal­användning hålla i mellan 5 och 10 år. Stålbroar kan kosta uppåt 120 000 kronor. Samma sträcka med stockmattor av trä kostar runt 4 000 kronor. En matta väger cirka 600 kilo och kostar mellan 1350 och 1850 kronor. Foto: Härje Rolfsson

Stockmattor gör att marken bär

Allt färre dagar med tjäle gör skogsbruket svårare. Att komma ut med tunga maskiner i blöta vinterskogar kan vara näst intill omöjligt. Men det finns hjälp.
Annons
FRILLESÅS ATL
Det gnisslar och tjuter när den egenhändigt tillverkade maskinen trycker 25 millimeter tjocka järnbultar genom flera lager träbalkar. En bult på varannan meter binder samman stockarna till en matta. Fem och en halv meter lång, en knapp meter bred och 25 centimeter tjock.

- Här har vi lagt ned många utvecklingstimmar och många miljoner, säger Lennart Hermansson på Lillevrå Såg i Halland.

Maskinen är den enda i Sverige som gör grävmaskinsmattor, eller stockmattor som de kallas i Mellansverige, av gran och tallstockar.

Maskin för stockmattor


Stockmattorna säljs mest inom entreprenadindustrin och till rederier som använder mattor att klä in pråmar som lastar stenblock. Stockmattor till tunga maskiner har tillverkats sen början av sjuttiotalet.
Men de flesta har gjort dem för hand. Lillevrå Såg satsade däremot på att göra en maskin för ändamålet.
Försäljningen av stockmattor till skogsbruket tog fart i och med stormen Gudrun. Lennart Hermansson presenterade en idé för Börje Einarsson på Södra skogsägarna. Han tog idén vidare och utvecklade den.
Den innebar att de enorma mängderna virke från stormen också kunde lagras på åkrar, utan att de skadas av tunga maskiner och transporter.

- Man kan använda grävmaskinsmattor att lägga väg över åkern. Man lägger en sträng timmer och sen kan man flytta mattorna och lägga en ny sträng timmer, säger Lennart Hermansson.

Fungerar överallt


Det gjorde att skogsindustrin fick upp ögonen för stockmattorna. Lillevrå Såg fick ett ordentligt uppsving på efterfrågan. När terminalerna nu bryts används stockmattorna vid avverkning i skogen, ett tidigare ovanligt användningsområde.

- De fungerar att lägga var som helst. Över surhål, myrmarker, åar och skogsbilvägar. Vägen blir som ett strykjärn efter att man lyfter bort mattorna. Jag tycker till och med att skogsägare ska kräva att skogsföretagen ska använda grävmaskinsmattor för att skona skogsbilvägar och vattendrag.

Lennart Hermansson tror dock inte att försäljningen av stockmattor till skogsindustrin kommer att öka särskilt mycket i framtiden.

- Nu finns det många stockmattor på alla terminaler.

Men med mildare klimat och allt blötare skogar finns det nog fog att tro att skogsmaskiner och transporter, också i framtiden, behöver någon form av hjälp att ta sig fram.

Härje Rolfsson
Annons
Annons
Företagsguiden se alla annonser här

Senaste nytt

Annons

Tyck till

Påverkas dina arbetsrutiner av den extrema sommarhettan?

kommentera
SKOGEN
Skogsbrandsungen i Raggsjo kunde släckas snabbt.Foto: Erland Segerstedt

ATL:s utsände släckte skogsbrand

Med hjälp av en granruska hjälpte ATL:s utsända till att släcka en skogbrand i Norsjö i Västerbotten.

Förbjöds avverka
Väntar på besked. Anders Enkvist får inte avverka sin skog, eftersom länsstyrelsen vill att marken ska bli naturreservat. Men än har inget beslut fattas.Foto: Erland Segerstedt

Stoppad av staten - förlorar miljoner

När Anders Enkvist för tre år sedan ville avverka en del av sin skog sa länsstyrelsen i Jämtland nej. Marken ska - antagligen - bli naturreservat. Det kostar honom miljontals kronor i låsta pengar.

Elden förbättrar skogen
I ljusan låga. Med så kallad natruvårdsbänning kan skogens biologiska mångfald få hjälp på traven.Foto: David Larsson

90 bränder ska göra skogen rikare

I Sverige ska 90 bränder förbättra barrskogens biologiska mångfald.

Nordanstig måste röja
Arkivbild. Så här såg det ut strax efter stormen Ivar.Foto: Jämtkraft

Kommunal skog måste röjas

Nordanstig är en av de kommuner som drabbades av stormarna Ivars och Svens framfart. Nu ska stormvirket ut ur skogen.

100 000 för tips
Den så kallade rysstiken i Junsele. Arkivbild.Foto: Länsstyrelsen i Jämtlands län

Tips om Junselevargen belönas

Svenska Rovdjursföreningen vill ha in tips kring vad som kan ha hänt med Junselevargen och hennes hane.