Skyddande björk ger mer biobränsle

Ett nytt försök på Linnéuniversitetet i Småland ska förhoppningsvis visa att björkar som använts som frostskyddande skärmar också kan bli lönande biobränsleuttag.

När man använder Kronobergsmetoden (se figurerna längst ner på denna sida) för att skydda granen mot frost får björken normalt ligga kvar i skogen när den skyddande björkskärmen röjs undan.

Men den skulle kunna bli ett bra tillskott till Sveriges växande biobränslehög. Särskilt med tanke på alla stormhyggen.
- Det sprutar verkligen upp björk på stormhyggena i Kronobergs län. Det är rätt bördiga marker på många ställen och vi kan säkert ta ut mer björk än vad vi gör i dag, säger Bengt Nilsson, forskare vid avdelningen för Skog och Träteknik på Linnéuniversitetet.

Stort röjningsberg

Det finns ett stort röjningsberg i Sverige. Skogsägare har ofta varken tid eller råd att gå in i yngre bestånd för att röja.

Forskarna vill tillsammans med Skogsstyrelsen försöka motivera skogsägare att röja genom att visa att det trots allt kan vara lönsamt.
- Jag började prata med Skogsstyrelsen om att göra ett försök med lokal anknytning. Vi fastnade då för Kronobergsmetoden och att den skulle kunna lämpa sig för ett biobränsleuttag.

Provytor i Småland

Försöket görs på marker som ägs av naturbruksgymnasiet i Ryssby i Småland. Det är två provytor på vardera cirka ett hektar som såg ut som bilderna här till vänster. Cirka 90 procent av björkarna togs ned med hjälp av en skördare utrustad med ett aggregat för flerträdshantering i båda områdena. Det ena området var ett steg två område, enligt Kronobergsmetoden, och det andra området ett steg tre område. De ska nu jämföras.

Och frågan är om det kan löna sig att ta ned björkskärmen och sälja björkflisen redan i steg två. Då har de bara en medelstamsdiameter på cirka fem centimeter i brösthöjd, vilket ger ganska lite i biomassa.
- Björkarna har egentligen gjort sitt när det gäller frostskyddet redan i steg två. Jag tror att om man bortser från tidiga röjningskostnader så kan steg tre gå ihop sig som en enskild åtgärd. Men om steg två röjningen kommer att löna sig är väldigt tveksamt, tror Bengt Nilsson.

Små granar klarar sig

Det som talar för metoden att ta ned björkskärmen redan i steg två är bland annat att skördarföraren har bättre sikt och kan jobba mycket längre in i bestånden. Många granar klarar sig också trots att skördaren gör stickvägar in i bestånden.

Granarna är så små att de viker sig under skördaren.
- Alla Gudrunhyggen kan kanske inte skötas enligt denna metod. Men vi måste hitta en metod där vi utnyttjar och tar till vara björken och den biomassa som egentligen kommer gratis.

Härje Rolfsson