Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 29 april 2017

    Ny skadegörare hotar svenska lövskogar

    Klimatförändringarna gör att växtskadegöraren Phytophthora ökar i svenska skogar. Särskilt ek- och bokskogar har drabbats och där blir döda träd en vanlig syn.

     Angreppen av Phytophtora har hittills setts främst på bok och ek i sydsverige.
    Angreppen av Phytophtora har hittills setts främst på bok och ek i sydsverige.

    I Norden har vi tidigare inte behövt oroa oss för de allvarligare arterna av Phytophtora. Men med ett varmare klimat kan vi få stora problem. Det visar en ny rapport från SLU och Skogssällskapet.

    – Som skogsägare ska man inte få panik, men skaffa information och vara observant, säger Johanna Witzell som är docent vid Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp och en av forskarna bakom rapporten.

    Phytophthora-angrepp skadar framför allt trädens rotsystem och har hittills upptäckts framför allt på ek och bok. Rotvältor, stambrott och nedblåsta stora grenar på marken blir därför en vanlig syn i bokskogar där Phytophthora är aktiv.

    Ekonomisk förlust

    För skogsägaren innebär Phytophtora en ekonomisk förlust och i rekreationsområden blir den en säkerhetsrisk när skadade träd och grenar riskerar att blåsa ner. Eftersom bok och ek är värdefulla för ett flertal rödlistade arter, kan även dessa påverkas av angreppen.

    – Det finns inget enkelt sätt att behandla Phytophtora, men ju tidigare den upptäcks desto lättare är det att ha med i planeringen av skogsskötseln, säger Johanna Witzell.

    LÄS MER Södra-samarbete ska gynna eken

    Blandskog i olika former kan vara en fördel, då sprids riskerna.

    Mycket död ved

    I en angripen skog kan det finnas mycket död ved, men risken att de omkullblåsta träden sprider smittan är inte så stor.

    – Phytophtora lever framför allt i mark och vatten, så det är ingen större risk om träd som angripits ligger kvar, säger Johanna Witzell.

     Bok som har blivit angripen av Phytophtora.
    Bok som har blivit angripen av Phytophtora.

    Laboratoriestudier behövs för att bekräfta om Phytophthora återfinns i området.

    – Om man misstänker Phytophtora i en bokskog där det finns blödande stammar och vill att vi kommer och tittar och tar prover, så har vi möjlighet att göra det. Vi har ett forskningsprojekt där vi kartlägger och gör analyser, säger Johanna Witzell.

    Vanligast bland ek och bok

    Än så länge syns angreppen i Sverige tydligast på ek och bok. Men alla svenska skogsträd är mottagliga, även gran och tall, eftersom våra träd inte har utvecklats tillsammans med alla Phytophtoraarter, har de inte utvecklat motståndskraft mot dem.

    PREMIUM Nya tallsjukdomen sprider sig

    I dagsläget saknas kalkyler för de ekonomiska förluster som Phytophthora hittills har orsakat, eller har potential att orsaka i Sverige. Men erfarenheter i Europa och andra delar av världen visar tydligt att Phytophthora är ett allvarligt hot mot såväl skogsproduktion som naturvård.

    Phytophthora

    Phytophthora är en svampliknande, mikroskopisk skadegörare. Det finns många olika arter av Phytophthora, som orsakar flera allvarliga växtsjukdomar.

    När trädens finrötter skadas, försvagas trädet som då lätt angrips av andra skadegörare, som insekter och rötsvampar.

    Phytophthora kan spridas med djur, som vildsvin och sniglar, jord som flyttas och växter som importeras, exempelvis rhododendron som är mycket mottagliga för Phytophthora och ofta importerade från Nederländerna.

    Källa: Hantering av Phytophtora i sydsvenska lövskogar (SLU och Skogssällskapets rapport)

     Phytophtora-spor fotograferad i ett mikroskop.
    Phytophtora-spor fotograferad i ett mikroskop.

    Så här upptäcker du Phytophtora

    Om du kan svara ja på flera av de här frågorna, finns det anledning att misstänka Phytophthora:

    • Är kronan utglesad, med döda grenar och små, bleka blad?

    • Finns skador på stam?

    • Har träden angripits av röta?

    • Har ett flertal träd dött oväntat?

    • Finns det döda eller angripna träd längs vägar eller stigar, i sluttningar eller i närheten av vattendrag?

    • Har träden ramlat omkull efter starka vindar?

    • Har träden bildat mycket vattskott (framförallt på ek)?

    Källa: Hantering av Phytophtora i sydsvenska lövskogar (SLU och Skogssällskapets rapport)

    Till toppen