Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 21 april

    ”Vi kan inte leva med osäkerheten”

    Kammarkollegiets nya förslag på ersättning till skogsägare som fått nej till att avverka fjällnära skog sågas av Norra Skogsägarnas medlemschef Jonas Eriksson.

    – Enligt vår uppfattning ska full ersättning utgå, säger han.

    Som ATL tidigare har skrivit om har 15 skogsägare som fått nej till att slutavverka fjällnära skog stämt staten för att få ersättning. Målet som fortfarande pågår ser ut att kunna avgöras först efter sommaren.

     Hur myndigheterna ska beräkna ersättning för skogsägare som får avslag på att avverka fjällnära skog har blivit en infekterad fråga.
    Hur myndigheterna ska beräkna ersättning för skogsägare som får avslag på att avverka fjällnära skog har blivit en infekterad fråga.

    Kammarkollegiet som företräder staten, anser i första hand att skogsägarna inte ska få någon ersättning alls. Men om domstolen beslutar att det ska ske, så har Kammarkollegiet tagit fram en ny metod för att beräkna eventuell ersättning. Enligt metoden ska skogsägaren få ersättning för avkastningsvärdet på skogen under fem år, med avdrag för det virke som skogsägaren till exempel kan gallra ut. Den här metoden ger enligt vad ATL erfar, en väsentligt lägre ersättning till skogsägaren. Men enligt ATL:s beräkningar kan det trots allt finnas möjlighet till högre ersättning med den nya metoden om markägaren ansöker om ny ersättning vart femte år.

    Förslaget möter kritik

    Jonas Eriksson, medlemschef vid Norra Skogsägarna, är skeptisk till förslaget.

    – Norras grundläggande inställning är att full ersättning ska utgå. Om markägaren får nej till avverkning på grund av höga naturvärden borde markägaren erbjudas ersättning för de formella skyddsformerna som biotopskydd eller naturreservat. Som ett frivilligt alternativ borde markägaren också kunna välja om de vill ha en årlig ersättning, säger han till ATL.

     Jonas Eriksson, medlemschef, Norra Skogsägarna.
    Jonas Eriksson, medlemschef, Norra Skogsägarna. FOTO: Norra Skogsägarna

    Eriksson är också fundersam till hur Kammarkollegiet vill beräkna ersättningen.

    – Det är ett märkligt resonemang att de föreslår en ersättningsmodell som bygger på att markägaren ska gå in och gallra på mark med höga naturvärden. Det känns som en hittepåvärdering.

    ”Vill komma billigt undan”

    Jonas Erikssons värsta farhågor är att domstolsärendet mellan de 15 skogsägarna och staten ska leda till att skogsägare som vill avverka fjällnära skog inte ska få ersättning alls.

    – Det jag funderar på är om myndigheterna på något vis har sett att det här kan urholka naturvårdsbudgeten och att de vill försöka komma billigt undan, att de inte vill göra rätt för sig, säger han.

    – Det här har blivit en tråkig långbänk som inte gagnar någon. Hur ska skogsägarna kunna bedriva näringsverksamhet utan långsiktiga spelregler? Jag hoppas att Skogsstyrelsen och Kammarkollegiet snarast ska komma överens om hur ersättningen ska beräknas. Alla skogsägare som vill bruka fjällnära mark kan inte hålla på och stämma staten för att få besked om vad som gäller, säger han.

    Norra Skogsägarna driver två principärenden i domstol och följer utvecklingen i frågan noga.

    – Jag hoppas att frågan får en lösning snart. Vi och de skogsägare vi företräder kan inte leva med den här osäkerheten. Om vi ska ställa om till ett mer hållbart samhälle måste vi kunna säkra tillgången på skogsråvara. Ett sådant här ersättningsförslag slår helt fel, säger Jonas Eriksson.

    LÄS MER: Skogsägare stämmer statenLÄS MER: ”Skogsägare hamnar i kläm”LÄS MER: ”Myndigheterna helt överens”

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen