Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ❯ Skog 25 februari 2016

    Naturskyddsföreningens skogar granskas

    Kalhyggen, planteringar och gran på tallmarker. Så ser det ut när Naturskyddsföreningen bedriver skogsbruk på fastigheten Stubbhult i Småland, hävdar internetsajten Skogsforum.

    ”Det skogsbruk vi har i Sverige idag, med kalhyggen som helt dominerande metod, är den utan jämförelse största orsaken till krisen för skogens mångfald. Cirka 60 procent av skogen har kalavverkats och, genom återplantering, ersatts av träd av en och samma art och ålder”.

    Så skriver Naturskyddsföreningen på sin hemsida.

    Fredrik Reuter och Torbjörn Johnsen, som driver internetsajten Skogsforum, bestämde sig för att undersöka hur Naturskyddsföreningen sköter sina egna skogar.

    Vilken privatskog som helst

    Stubbhult valdes ut eftersom det fanns aktuella avverkningsanmälningar för just den fastigheten.



    Enligt Skogsforum ser skogen ut som vilken privatskog som helst, med kalhyggen, grothögar och nyplanteringar av gran på tallmark.

    – Jag hade väntat mig kraftig lövdominans och blädningsskogsbruk, om de över huvud taget hade brukat skogen, och jag trodde att mycket mer skulle vara skyddat, säger Fredrik Reuter.

    – Det jag reagerar på är att de inte lever som de lär.

    Skyddad areal

    På fastigheten – som omfattar 82 hektar – är 2,9 procent formellt skyddad areal genom nyckelbiotoper. Dessutom är 8,4 procent skyddat genom naturvårdsavtal.

    ”Visst finns här avsättningar gjorda för naturvårdsändamål … Men där man har avverkat de äldre bestånden har det inte tagits mer eller annorlunda hänsyn än vad som är normalt hos en privatskogsägare eller hos ett bolag med för den delen”, skriver Skogsforum på sin sajt.

    Naturskyddsföreningens rikskansli bollar alla frågor om Stubbhult vidare till Emådalens naturskyddsförening, som äger fastigheten.

    Calle Ljungberg, ordförande i föreningen, anser att Skogsforum ger en väldigt vinklad bild av hur Stubbhult sköts.

    – Man missar nio tiondelar av det vi gör här. Det är lite billigt, kan jag tycka.

    Kalhuggit en gång

    Enligt Calle Ljungberg har man bara kalhuggit vid ett enda tillfälle, och då för att få pengar till att kunna fortsätta sköta fastighetens artrika inägomarker.

    – Vi hugger inte för att för att köpa en ny bil, utan för att bevara värdefulla naturvärden som nästan är försvunna, säger han.

    – Vi hade stora diskussioner i styrelsen om det här och hoppas verkligen att vi inte ska behöva kalhugga fler gånger. Normalt sysslar vi bara med blädhuggning, om vi överhuvudtaget hugger.

    Försöka få in mer löv

    Enligt Calle Ljungberg innehåller skogen på Stubbhult inga stora naturvärden.

    – Men vi gör vad vi kan för att öka naturvärdena, bland annat genom att spara stora tallar och försöka få in mer löv i stället.

    Till toppen