Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 17 april

    Markägare tvingas till skyddszon vid reservat

    Skogsstyrelsen tvingar Martin Bengtsson i Halland att göra en skyddszon vid ett reservat. Han vill driva ärendet rättsligt, men det kan bli dyrt då Länsförsäkringars rättsskydd inte gäller.

     Martin Bengtsson, skogsbrukare i Halland.
    Martin Bengtsson, skogsbrukare i Halland. FOTO: privat

    För ett år sedan lämnade Martin Bengtsson i Johansfors utanför Halmstad in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen eftersom han har för avsikt att slutavverka ett område i sin skog.

    Beståndet gränsar till ett naturreservat och därför hade Skogsstyrelsen synpunkter på hur avverkningen skulle utföras.

    Efter ett möte i skogen med Skogsstyrelsen fick Martin Bengtsson ett brev hem med posten. I det stod det att han måste göra en skyddszon intill reservatet. Det handlar om en sträcka på några hundra meter som måste sparas och vara fem meter bred.

    – Jag tycker inte att jag kan gå med på det här, säger Martin Bengtsson.

    Vill överklaga

    Han trodde att han skulle kunna överklaga myndighetsbeslutet med ekonomisk hjälp genom sin försäkring hos Länsförsäkringar Halland. Men beskedet är att tvisten inte omfattas av försäkringens rättsskydd. Att en annan skogsbrukare i ett liknande fall fick hjälp från Länsförsäkringar i Dalarna hjälper inte.

    Martin Bengtsson överklagade ändå Skogsstyrelsens beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg, men rätten gick på Skogsstyrelsen linje och vitet på 30 000 finns kvar.

    Förvaltningsrätten skriver i sin dom att Skogsstyrelsen uppskattar att värdet på träden som ska lämnas är 18 000 kronor och att värdet ligger under de tio procent som en skogsägare enligt praxis får tolerera. Martin Bengtsson tycker dock att resonemanget haltar.

    Stora värden

    Värdet på träden kanske uppgår till 18 000 kronor, men om han inte får avverka dem så kan han inte heller plantera på området.

    I praktiken tas hela området ur skogsbruket och lämnas till naturvård. Under kommande år finns mer slutavverkningsmogen skog som gränsar till reservatet. Om han måste göra buffertzon längs hela den 2 000 meter långa gränsen handlar det om ett mycket större värde. Han påpekar också att han redan har lämnat cirka 10 procent av sitt innehav till naturvård på grund av registrerade nyckelbiotoper på fastigheten.

    Fastighetsvärdet påverkas

    – Det här får ju konsekvenser för fastighetens värde på sikt, säger han.

    Martin Bengtsson har – trots att han inte får någon hjälp från försäkringsbolaget – lämnat in ett överklagande till Kammarrätten i Göteborg och bifogat en rapport från en inventering som Såg i Syds certifieringsbolag Pancert har genomfört.

    Nu hoppas han att kammarrätten gör en annan bedömning än förvaltningsrätten.

    – Man känner sig väldigt liten som skogsägare när man ska kämpa mot en myndighet, säger Martin Bengtsson.

    Så säger myndigheterna

    Enligt Skogsvårdslagen ska skador hindras och begränsas i och invid hänsynskrävande biotoper. Skogsstyrelsen kan även vid behov förelägga om skyddszoner mot hänsynskrävande biotoper för att förhindra eller begränsa skadlig inverkan vid skogsbruksåtgärder. Det spelar inte någon roll om det skyddsvärda är på den egna marken, eller på grannens.

    Anders Hejnebo på Skogsstyrelsen i Halland säger att en fem meter bred skyddszon, som i praktiken blir en rad träd, är vad myndigheten kan kräva med stöd av Skogsvårdslagen, inom intrångsbegränsningen. Han säger att det finns en nytta i att några träd sparas eftersom de minskar hyggets påverkan på miljön i reservatet. Dessutom växer inte granföryngringen in i reservatet.

    Naturreservatet som gränsar till Martin Bengtssons fastighet bildades när Allmänna arvsfonden ärvde en fastighet. Då blev reservatsgränsen densamma som fastighetsgränsen – utan skyddszoner inlagda i reservatet. Enligt Henrik Malm på Länsstyrelsen i Halland försöker länsstyrelserna i dag skapa reservat där det finns en buffertzon, men det går inte alltid. Gränserna blir ofta en kompromiss och inte alltid helt optimala.

    LÄS OCKSÅ: Nyckelbiotoper: Pengarna räcker inteLÄS OCKSÅ: Skogsfrågorna i malpåseLÄS OCKSÅ: Rödgrönt surhål i skogen

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen