Gå till innehåll
  • svg_commentsatlicons_arrow-11atlicons_arrowsvg_facebooksvg_linkedinsvg_mailatlicons_menuatlicons_molnigtsvg_playsvg_searchatliconssvg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login atlicons_like
    ❯ Skog 19 juni 2015

    Contortans risker kartläggs

    Nu ska ett forskningsprojekt ta rätt på om contortan är en potentiellt invasiv art som riskerar att sprida sig i de svenska skogarna.

    Mest contorta planterades under 1980-talet.
    Mest contorta planterades under 1980-talet.

    – Den kan potentiellt förändra miljön, där vissa arter som är anpassade till vår inhemska tall inte skulle trivas i en contortadominerad skog, säger Jörgen Rudolphi, forskare vid SLU i Umeå som nu fått 5,1 miljoner kronor av forskningsrådet Formas för att titta på spridningsriskerna med contortan.

    – Man vet inte hur mycket den sprider sig. Det är ingen som gjort någon riktig kartläggning.

    Stor omfattning

    Den nordamerikanska contortatallen har de senaste decennierna planterats i stor omfattning i norra Sverige, eftersom den växer snabbare än den inhemska tallen och ger god avkastning.

    Mellan 1980 och 2013 har 460 000 hektar planterats. Mest planterades under 1980-talet men fortfarande planteras mellan 6 000 och 8 000 hektar contorta varje år.

    Självsådda plantor



    När planteringarna inleddes ansågs den inte kunna sprida sig i någon större omfattning, men observationer visar att det kanske inte stämmer. Självsådda plantor har hittats längs skogsbilvägar och till och med ovanför trädgränsen i fjällen.

    – Tidigare ansåg man att kottarna behövde brand och värme för att öppna sig. Men det har visat sig att de kan öppna sig även när det inte har brunnit, säger Jörgen Rudolphi.

    – Frågan är om den kan bli invasiv. Det är egentligen först nu man kan börja titta på det.

    Hur långt

    I projektet ska man inventera markerna runt planteringar och se om contortan spridit sig och i så fall hur långt. Utifrån resultatet kan man sedan göra datasimuleringar för att ta rätt på hur stor spridningen kan bli över tid.

    – Hur ser det ut om säg, 50-100 år? Sedan ska vi försöka räkna på vad det skulle kunna kosta att bekämpa den, om det skulle gå så långt.

    I det treåriga projektet ska man också göra såförsök för att se vilken typ av miljöer den överhuvudtaget kan etablera sig i. Enligt Jörgen Rudolphi tänker de även ta hjälp av allmänheten genom att upprätta en hemsida där människor kan rapportera in fynd av contorta utanför planteringarna.

     

    LÄS MER: Skogsprojekt får dela på 77 miljoner

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? Logga in här för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Utvald kvalitetsläsning
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    Prova-på-pris
    49:-/mån
    • 3 mån för bara 147 kr (ord pris 297 kr)
    • Ingen bindningstid
    • Spara 150 kr
    Till toppen