Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Nyheter från TT 14 april

    Få kommuner bildar egna naturreservat

    Allt mer natur skyddas och många nya statliga naturreservat bildas varje år. Däremot tar få kommuner eget initiativ till reservat för att skydda värdefull mark.

    Man kanske tror att väljarna inte vill ha det här, men invånare tycker det är häftigt med grodor, fåglar och fladdermöss, säger Tomelillas kommunekolog Charlotte Lindström.

    Våren lurpassar inne bland lövträden i Tomelillas kommunala naturreservat Skogsbacken. Om två månader blommar den fridlysta orkidén ängsnycklar här, och vid reservatets alkärr trivs mossor och lavar särskilt bra. Den som är observant kan få se den starkt hotade fladdermusen barbastell.

    Det finns sju arter av fladdermöss här. Speciellt, säger Charlotte Lindström.

    Fick kalla fötter

    Det lilla skogsområdet, som ligger ett stenkast från centrum, är ett av två kommunala naturreservat som skånska Tomelilla på egen hand beslutade sig för att inrätta 2015. Staten bidrog med pengar – men processen tog tid.

    När säcken höll på att knytas ihop efter flera års jobb fick vissa politiker kalla fötter när man insåg vad det skulle innebära i praktiken, berättar Charlotte Lindström och fortsätter:

    För att upplösa reservatet måste man ha riktigt tunga skäl. Det är den rädslan vissa politiker har, att låsa in marken.

    Majoriteten av landets naturreservat bildas av länsstyrelser, men även kommuner kan alltså ta beslut om att skydda mark. Förra året fick landet 217 statliga naturreservat – men bara nio kommunala. Föregående år var siffran tio. I nuläget har landet knappt 400 kommunala reservat.

    Vikande trend

    Alldeles för få – fler kommuner skulle behöva skydda natur, tycker Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket.

    Det är en vikande trend när det gäller kommunala beslut om naturreservat. Det kan ha att göra med att kommunerna behöver bygga bostäder och kanske inte vågar fatta beslut om områden nära staden.

    Ann-Sofie Eriksson, sektionschef för tillväxt och samhällsbyggnad på Sveriges kommuner och landsting, påpekar att det finns mycket för en kommun att ta hänsyn till.

    Det handlar om rekreationsintressen, infrastruktur, arbetsplatser och bostäder. Man måste göra avvägningar i olika frågor och intressen i sin planering.

    Dragkamp om resurser

    Tomelilla har både egna och statliga naturreservat. Sammanlagt tio procent av kommunens yta är skyddad på något sätt, berättar Charlotte Lindström.

    Det är kanske mycket, men samtidigt så är det ju 90 procent mark över.

    TT: Kommer du att få vara med om att inrätta fler kommunala reservat här framöver?

    Det är en dragkamp om resurser. Politiken här vill prioritera skola och exploatera mark för bostäder.

    Till toppen