Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

    Drömmen om egen elproduktion

    För den som vill vara pionjär när det gäller elproduktion finns många nya tekniker att hålla reda på, konstaterar ATL:s teknikreporter Fredrik Stork.

    Grundprincipen för varje investeringsbeslut bör vara att man ska satsa kapitalet där man snabbast kan få tillbaka pengarna, brukar vi ibland skriva på ATL:s tekniksidor. Men det är bara delvis sant.

    Principen fungerar kanske bra på traktorer, tröskor och redskap som dras bakom traktorn, men ibland investerar vi inte bara med hjärnan utan också med hjärtat. Och det är det som är min poäng i den här analysen.

    Solceller har på senare år seglat upp som en investering som många framhåller som både smart och rolig. I alla fall i den bemärkelsen att det är spännande att följa solproduktionen på taket. För företag som investerar 500 000 kronor i solceller är återbetalningstiden nu nere på 6-7 år, enligt återförsäljarna. Med en beräknad ekonomisk livslängd på 30 år (den tekniska livslängden är troligtvis längre) och närmast obefintliga underhållskostnader innebär det alltså att man efter sju år åter har 500 000 kronor på kontot, och grovt uppskattat en miljon efter den dubbla tidsperioden.

    Leker vi i stället med tanken att vi behåller pengarna på banken, som alltid är en relevant jämförelse, åtminstone i privatekonomiska sammanhang, växer beloppet till 605 000 kronor under samma period. Då har vi räknat med 0,85 procents årlig ränta under de tre första åren, och sen en stigning till blygsamma 1,5 procent under resten av perioden. Detta eftersom det är relevant att tro att in- och utlåningsräntorna kommer att gå upp framöver.

    Är då solceller den smartaste energiinvesteringen man kan göra? Nja, med de låga energipriser som råder kan det vara minst lika intressant att räkna på andra typer av investeringar som minskar pengaströmmarna från kontot. Det kan exempelvis handla om investeringar som minskar drivmedelsanvändningen på gården.

    I reportaget om den självgående foderblandaren här på ATL.nu räknade ägarna exempelvis med att spara 7 000 liter diesel om året, vilket bara det ger årliga besparingar på 67 000 kronor om priset på lantbruksdieseln är strax under tio kronor litern. Därutöver räknade ägarna även med att investeringen skulle bidra till en effektivare gårdsdrift och mindre kostnader för den nedlagda arbetsinsatsen. Sådana satsningar kan också betala tillbaka sig snabbt.

    Beroende på hur de lokala förutsättningarna ser ut kan det så klart även vara värt att överväga andra energiinvesteringar, som möjligheten att framställa el- från lokal biogasproduktion.

    Dessutom dyker det ständigt upp nya tekniker som är värda att hålla koll på. Vill man vara pionjär kan Inresols skalbara stirlingteknik vara ett alternativ för den som vill producera sin egen el. Stirlingmotorn kopplas till gårdens värmepanna, och ska ha en återbetalningstid på två år, enligt bolaget. Hur de verkliga förhållandena ser ut får vi återkomma till, men klart är att det redan nu finns ett betydande intresse för produkten. Ett bevis på det är inte minst att jag veckor efter publiceringen fick ta emot samtal från läsare som ville veta mer om hur det fungerade, vilket är ovanligt.

    För den som ändå är inne på solceller kan det vara värt att notera att solcellsstödet i år höjs till 30 procent för alla aktörer. Tidigare gällde denna stödnivå bara företag men sedan årsskiftet är även privatpersoner berättigade till samma investeringsstöd för den del av installationen som omfattas av stödet.

    Men även utan stöd uppger många företag numera att deras anläggningar skulle vara lönsamma. Uppgiften publicerades i en rapport från Energimyndigheten förra året, och innebär att vi troligtvis är mycket nära den brytpunkt där solcellsnyttan borde bli uppenbar för alla och en var.

    LÄS OCKSÅ: Solceller lönsam investering för företagetLÄS OCKSÅ: Solenergi lagras på lantbrukLÄS OCKSÅ: ”Finns firmor som inte riktigt gör jobbet”

    Detta är en analyserande text i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att slutsatserna är skribentens egna. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Så här läser du vidare

    Är du redan prenumerant? för att läsa vidare


    Bli prenumerant på ATL Premium så ger vi dig ännu mera

    • Obegränsad läsning – alla artiklar på atl.nu
    • Viktiga analyser och extramaterial
    • Nyhetsbrev med chefredaktörens bästa tips
    • ATLs e-tidning kvällen före tidningsdag
    • Spara 98 kr! Ord pris 99 kr/mån
    • Bekväm tillsvidareprenumeration
    • Avsluta när du vill. Ingen bindningstid

    1 kr första månaden. Därefter betalar du 99 kr/mån. Avsluta när du vill.

    Till toppen